Socialarbetare får alltmer specialiserade arbetsuppgifter
NYHET
En ny kartläggning av socialtjänsten vid landets kommuner visar att individ- och familjeomsorgen blivit mer och mer specialiserad under de senaste decennierna. Marek Perlinski vid Umeå universitet har genomfört studien, och är kritisk mot utvecklingen. – Risken finns att helhetsbilden av klienten går förlorad, och att socialarbetarnas professionalitet trängs undan av en mer administrativ kompetens.
Socialtjänstens individ- och familjeomsorgen (IFO) har som uppgift att ge enskilda människor eller familjer stöd, vård och viss behandling. På 1980-talet jobbade en stor del av personalen med de flesta arbetsuppgifter som mötet med en klient kan medföra. Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, har i sin avhandling undersökt hur arbetet organiseras idag inom landets kommuner. Han visar att klienter numera oftast möter personal som bara sysslar med en viss problematik, till exempel missbruk, ekonomiska svårigheter eller barn som far illa. – De flesta klienter måste därför träffa flera specialiserade socialarbetare, och ingen av dem har ett helhetsansvar eller kunskap om klientens hela situation, säger Marek Perlinski.
Han menar att denna utveckling inte följer intentionerna i socialtjänstlagens förarbeten, som genomsyrades av en idé om helhetssyn. Dessutom har Högskoleverket tagit ställning för en mer generaliserad socionomutbildning. – Lite drastiskt uttryckt kan man säga att socialtjänstlagen och socionomutbildningarna eftersträvar socialarbetare med bred professionell kompetens, medan kommunerna föredrar en organisation med mycket specialiserade arbetsuppgifter, säger Marek Perlinski.
Han har också genomfört en djuplodande fallstudie av tre kommuner med olika grader av specialiserade IFO-organisationer. Marek Perlinski anser att en specialiserad organisation skapar en mängd hinder för bra klientrelationer. Till exempel kan flera socialarbetare vara involverade på var sitt håll med samma klient, och samarbetet mellan olika avdelningar fungera dåligt.
I studien framkommer också att socialarbetares klientarbete oavsett organisation fortfarande domineras av ospecifika metoder, där erfarenhet från praktiken och allmän professionell kompetens värderas högt. Marek Perlinski menar att resultaten understryker vikten av praktisk erfarenhet, ”klinisk intuition” och professionell expertis i klientarbetet.
Många kommuner strävar efter en ännu mer specialiserad socialtjänst med ännu fler specifika arbetsmetoder. Förhoppningen är att utvecklingen mot en sådan så kallad evidensbaserad praktik (EBP) ska leda till en effektivare och billigare socialtjänst. Denna strävan ifrågasätts av de socialarbetare som ingår i Marek Perlinskis studie. De menar att EBP inte automatiskt leder till en bättre och effektivare socialtjänst och nöjdare klienter, utan snarare tvärtom riskerar att skada arbetsalliansen mellan socialarbetare och klienter. – Man kan skönja en konflikt mellan socialarbetarnas professionella engagemang, och kommunernas syn på socialtjänsten som en förvaltning, avslutar Marek Perlinski.
För mer information, kontakta:
Marek Perlinskiinstitutionen för socialt arbete, Umeå universitetTelefon: 090- 786 71 86 E-post: marek.perlinski@socw.umu.se
Fakta om disputationen
Fredagen den 10 december försvarar Marek Perlinski, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Skilda världar – specialisering eller integration i socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Staffan Höjer, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
