Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 12 feb, 2008

Sömnapné en risk för strokepatienter

NYHET I en studie från Umeå universitet påvisas nu för första gången ett samband mellan sömnapné på grund av hinder i luftvägarna och förtida död bland patienter som insjuknat i stroke.

Bakom studien, som publiceras i tidskriften Archives of Internal Medicine, står en forskargrupp ledd av docenten och lungläkaren Karl Franklin vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin.

Hos strokepatienter är det vanligt med andningsuppehåll under sömnen. Det gäller både obstruktiv sömnapné, som har samband med hinder i luftvägarna och snarkning, och central sömnapné, som beror på fel i sömnsignalerna från hjärnan. Det finns effektiv behandling vid obstruktiv sömnapné, men det har varit okänt om tillståndet innebär en dödsrisk för strokepatienterna.

Franklins grupp har i tio år följt 132 personer som gjort en sömnapnéutredning i samband med att de insjuknat i stroke under perioden april 1995 till maj 1997. När studien inleddes hade knappt 20 % av dem obstruktiv sömnapné med fler än 15 andningsuppehåll per timme sömn och drygt 20 % hade central sömnapné i samma omfattning.

Det visade sig att patienterna med obstruktiv sömnapné hade en signifikant ökad risk för tidig död jämfört med strokepatienter utan sömnapné. Det gäller oberoende av ålder, kön, övervikt, rökning, högt blodtryck, förmaksflimmer och strokens svårighetsgrad. Däremot noterades ingen skillnad i förtida dödlighet mellan de patienter som hade central sömnapné och kontrollerna.

För mer information, kontakta docent, överläkare Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för lungmedicin, tel. 090-785 00 00 vx, epost karl.franklin@lung.umu.se

Referens: Sahlin C, Sandberg O, Gustafson Y, Bucht G, Carlberg B, Stenlund H, Franklin KA. Obstructive sleep apnea is a risk factor for death in stroke patients – a 10-year follow-up. Arch Intern Med 2008; 168(3):297-301 archinte.ama-assn.org/cgi/content/short/168/3/297

Redaktör: Hans Fällman