NYHET Varför hamnar fler pojkar än flickor i särskilda undervisningsgrupper och varför beskrivs deras skolsvårigheter på olika sätt? Hur formas och omformas synen på flickor och pojkar av specialpedagogiska åtgärder och hur påverkar det elevens identitetsbildning? Är reproduktionen av stereotypa genusnormer kompatibla med uppdraget om en likvärdig skola?
Den 19 november 2014 anordnades en nationell forskarträff om genus och funktionsnedsättning vid Umeå universitet. Syftet var att ringa in aktuell forskning, diskutera framtidsfrågor och etablera ett forum för forskare inom fältet. Initiativtagare var Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.Forskarträffen främsta mål var att stimulera till kunskapsutbyte och samverkan inom området för genus och funktionsnedsättning. Charlotta Pettersson och Hanna Ginner-Hau, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inledde med reflektioner från myndighetens perspektiv.- Det handlar om alla elevers rätt att nå kunskapskraven, rätt till likvärdig utbildning och att det stöd som ges till enskilda elever är behovsanpassat vilket inte alltid är en självklarhet i dag, säger Charlotta Pettersson, Fil.dr. pedagogik och nationell FoU-samordnare, SPSM.För att stimulera fortsatt utveckling, spridning och samverkan kring kunskap om genus och funktionsnedsättning är SPSM intresserade av att det etableras ett forskarnätverk. Som ett första steg har en intressegrupp bildats på hemsidan för Svenska nätverket för handikappforskning och en till två forskarträffar per år planeras.- Vi vill vara proaktiva. Nu har frågan aktualiserats och vi samlar kunskap och kontakter för att förändra kartbilden, fortsätter Charlotta Pettersson.Samtliga inbjudna forskare gavs därefter utrymme att redogöra för egen forskning inom fältet. Dagen avslutades med diskussioner om framtida forskning och möjligheter till samverkan. Diskussionen uppehöll sig bland annat kring vad det är för problem skolan och samhället försöker lösa och vilka normerande praktiker som iscensätts på den specialpedagogiska arenan.- Det finns idag ett stort behov av att synliggöra hur genus och andra former av identitetsbildningar som etnicitet och klass samspelar med att fler pojkar diagnosticeras med exempelvis ADHD. Frågan är också vad som händer med de enstaka flickor som placeras i särskilda undervisningsgrupper, säger Ann-Carita Evaldsson Professor i pedagogik, Uppsala universitet- Vi ser en liknande problematik i Finland där skolans insatser främst omfattar pojkar. Kreativa lösningar och kunskapsutveckling går enligt min mening hand i hand om målet är att nå alla elever. Det ska vara roligt att lära, avslutar Marjatta Takala, professor i Specialpedagogik, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.Samtliga medverkande var överens om att den kunskap som finns behöver samlas samt att det behövs ny kunskap som lyfter fram olika aspekter på hur relationen mellan funktionsnedsättning och genus kommer till uttryck i den specialpedagogiska praktiken.
På bilden från vänster: Marjatta Takala, Kim Wickman, Gunnar Sjöberg, Göran Widding och Eva Silfver - några av de medverkande forskarna. Fotograf: Ulrika Sahlén.För mer information kontakta:Kim WickmanPedagogiska institutionen, Umeå universitet090-7869325
kim.wickman@umu.se