Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 22 februari 2021)

printicon
Publicerad: 01 jun, 2004

Språket avslöjar förändrad inställning till fromhet

NYHET Språket är inte bara vårt främsta kommunikationsverktyg utan avslöjar också en hel del om vårt sätt att tänka. Den 8 juni försvarar Kirsten Krull sin avhandling som via språket visar hur tyskarna har förändrat sin inställning till religion.

Studier av hur ordens betydelse förändras kan säga oss mycket om en kultur. Ord laddas nämligen med den inställning man har till det ordet beskriver. När inställningen ändras behövs nya ord och de gamla ändrar sin betydelse eller försvinner.

Kirsten Krull undersöker i sin avhandling i tyska en intressant utveckling av det tyska ordet fromm (= from). Ordets förändrade betydelser visar hur synen på religion har förändrats genom tiderna.

Från början, när Karl den store införde kristendomen i sitt rike, betydde ordet fromm ‘nyttig’. Under riddartiden med dess höga etiska ideal förändrades ordets betydelse till ‘rättskaffens’ ‘tapper’, ‘god’ och ‘from’. Genom Martin Luthers bibelöversättning blev ordet än mer religiöst färgat och användes i betydelsen ‘from, religiös’. Som reaktion mot en överdriven eller påklistrad fromhet hittar man det på 1800-talet i betydelsen ‘skenhelig’.

Genom en jämförelse mellan tyskan och svenskan visar Kirsten Krull i sin doktorsavhandling att ordet from för dagens ungdomar kan stå för ‘snäll’ och ‘mesig’ medan det i standardspråket används i betydelsen ‘uppriktigt, allvarligt troende’.

I dagens tyska är betydelsen ‘religiös’ visserligen fortfarande central, men tre negativa bibetydelser av ordet fromm har vid sidan av ‘hycklande’ brett ut sig särskilt under det senaste decenniet: ‘naiv, oreflekterad’, ‘överdrivet lydig’ och ‘gammeldags’. I tidningsspråket har sammansättningar med -fromm blivit vanliga i den ideologiska debatten, t.ex. Stoiber-fromm (ironiskt eller nedsättande för att okritiskt överta en politikers åsikter) och nuklearfromm för att blint tro på kärnkraftens välsignelser. Det säger indirekt också något om hur man ser på fromhet idag.

Kirsten Krull analyserar också tyskans religiösa bildspråk samt nyord för existentiella frågor och drar utifrån detta intressanta slutsatser om religionens ställning i Tyskland.

Tisdagen den 8 juni försvarar Kirsten Krull, institutionen för moderna språk/tyska, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Lieber Gott, mach mich fromm … Zum Wort und Konzept “fromm” im Wandel der Zeit. Svensk titel: Käre Gud, gör mig from … Ordet och konceptet “from” genom tiderna. Disputationen äger rum tisdagen den 8 juni kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E. Fakultetsopponent är professor Mariann Skog-Södersved, institutionen för tyska språket och litteraturen, Vasa universitet.

Kirsten Krull är född och uppvuxen i München/Tyskland och kom för 9 år sedan till Umeå, ursprungligen som utbytesstudent.

För ytterligare information eller intervju kontakta Kirsten Krull, institutionen för moderna språk/tyska, tel: 090-786 64 71, 77 67 85 eller e-post: kirsten.krull@tyska.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen på internet: publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=286

Redaktör: Helena Vejbrink