SSF satsar 91 miljoner på skogsforskning vid UPSC

En gemensam nämnare för de tre forskningsprojekten, som totalt beviljas 91 miljoner över fem år, är att utveckla modeller för en hållbar utveckling av framtidens skogsträd med hjälp av bioteknik och nya digitala verktyg.

BildAtle Mo Unsplash

Det var helt fantastiskt att tre projekt skulle bli beviljade medel från SSF och det är en fin julklapp för hela UPSC!

– Jag är väldigt nöjd med utfallet. Det var helt fantastiskt att tre projekt skulle bli beviljade medel från SSF och det är en fin julklapp för hela UPSC!, säger föreståndare Ove Nilsson, professor vid Institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU, och huvudsökande till ett av projekten.

Konventionell trädförädling är långsam. Det tar cirka 25 år för tall och gran att genomgå en förädlingscykel. Professor Ove Nilsson och hans forskargrupp ska ta sig an frågeställningen genom att få granar att mogna fortare och därmed sätta kottar snabbare. De vill utveckla en ny metod för snabb växtförädling av träd som är bättre anpassade till ett nytt klimat och nya sjukdomar.

SLU-forskaren María Rosario García-Gil och hennes team är intresserade av samma frågeställning, det vill säga att korta ner granens förädlingscykel. Däremot har de valt ett annat angreppssätt som de kallar landskapsförädling. De vill utveckla ett digitalt verktyg för att snabba på förädlingscykeln och samtidigt kunna bevara den biologiska mångfalden. Genom fjärranalys planerar de att övervaka trädens kvalitet och hälsa såväl som lokala miljödata och kombinera detta med modern DNA analys.

– Vår studie baseras på planterade granskogar. Träden kommer ursprungligen från förädlingsprogram men pollineras öppet av omgivande träd. Sensordata kommer att hjälpa oss identifiera träd med framträdande egenskaper som till exempel bättre tillväxt, stamkvalitet och hälsa och koppla trädets prestanda till miljödata på landskapsnivå, förklarar María Rosario García-Gil.

Hon fortsätter:

– Vi kommer att använda DNA-analyser för att identifiera de underliggande genetiska sambanden och införliva alla data i förädlingsstrategier. Denna procedur kommer att snabba upp förädlingsprocessen utan att kompromissa med nyckelbiotoper av vikt för att bevara biologisk mångfald.

Stefan Jansson, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, UPSC vid Umeå universitet.

BildJohan Gunséus

Vid optimering av växttillväxt är fotosynteskapacitet och kväve ofta begränsande faktorer. Stefan Jansson, professor vid Institutionen för växtfysiologi vid Umeå universitet, hans medsökande Olivier Keech från samma institution och Henrik Böhlenius från SLU Alnarp, vill förbättra fotosyntesen och även optimera kvävebalansen i lövträd.

Stefan Jansson menar att vi måste avsätta skog i Sverige för att bevara den biologiska mångfalden, men parallellt öka produktiviteten i andra områden för att möta det ökande behovet av skogsprodukter.
 
– Ett sätt att ta itu med detta är kortrotation-plantager med snabbt växande träd som asp och poppel. Om de kunde kopplas till bio-CCS (carbon capture and storage) skulle de tillhandahålla råmaterial och energi samtidigt som de ger negativa koldioxidutsläpp. Vi hoppas kunna göra sådana odlingar ekonomiskt mer attraktiva genom att förbättra deras produktivitet, minska kvävetillförseln och därmed bidra till Sveriges mål att bli koldioxidneutrala år 2045, säger Stefan Jansson.

Utlysningen ”Bioteknik och växtförädling – mat, foder och skogsprodukter” från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) är en multidisciplinär bioteknisk satsning med fokus på växtförädling. Det långsiktiga målet är att göra Sverige mer självförsörjande och stärka sin export samtidigt som klimatpåverkan minskar. Tillsammans med ett fjärde projekt från KTH Stockholm kommer projekten att dela på 120 miljoner kronor. Finansieringen avser en femårsperiod.
 
Läs pressmeddelandet från SSF