Staffan Normark – en världsledande infektionsforskare har återvänt

Mikrober, mikroskopiska organismer som exempelvis bakterier, virus, alger och jästsvampar, står i fokus för infektionsforskarna.

Vad gör vissa mikrober sjukdomsframkallande och andra inte? Hur påverkar olika samhällen – miljöer – mikrobernas förmåga att skapa sjukdom? Hur påverkar de varandra? Och hur påverkar vårt eget åldrande mikrobernas framfart?
Frågorna är många och svaren ännu ganska få.

– Vi vet i dag inte ens hur många bakterier som finns. Våra egna kroppar innehåller fler mikrober än mänskliga celler. Vi vet att mikrobiella produkter och aktiviteter påverkar människan. Frågan är vad vi kan göra för att motverka negativ påverkan, säger Staffan Normark.

Mikrober bakom fetma

Forskare världen över tror att mikrober ligger bakom betydligt fler sjukdomar än man tidigare anat, och att det inte bara handlar om infektioner.

– Det är inte så länge sedan man förstod att magsår orsakades av en bakterie. Till fetma finns det definitivt en koppling. Vi vet också att de påverkar utvecklingen av cancer. Kanske påverkar de även psykiska sjukdomar. Det finns också teorier om att mikrober i tarmen kan påverka autism och att astma utvecklas genom ett samspel mellan det genetiska arvet och bakterier, berättar Normark.

Det är tack vare en satsning på sju miljoner kronor från Baltics donationsfond, som universitetet har lyckats rekrytera Staffan Normark. Han har en professur vid Karolinska Institutet, KI, där han tillsammans med sin hustru Birgitta Henriques Normark leder en forskargrupp med ett 30-tal forskare.

– Vi vill bland annat stärka samarbetet mellan Umeå och KI. Jag kommer inte att flytta till Umeå, men jag och Birgitta planerar att bygga upp en forskargrupp kring bioinformatik på tre till fyra personer här. Vi har en oerhörd mängd information om mikroorganismer som behöver systematiseras för att vi ska hitta mönster som kan leda oss vidare, berättar han.

Resistenta bakterier ett hot

E. coli-bakterien har upptagit mycket av Staffan Normarks forskningstid.
– Den ena bakterien är inte lik den andra. Arbetet kräver därför oerhört mycket datorbearbetning, konstaterar han.

E. coli-bakterien ligger bland annat bakom urinvägsinfektioner. Staffan har varit med om att designa och ta patent på ett vaccin mot urinvägsinfektioner som hans företag Symbicon sedan tog över. Företaget var ett av de första bioteknikföretagen som startades, senare köptes det upp av Astra.

– En annan forskare tog vaccinet vidare men nu tror jag att man har beslutat att inte utveckla det, berättar Staffan.

Staffan har också studerat problemet med resistenta och multiresistenta bakterier. – Det är ett stort hot. Jag skulle till exempel inte vilja bli inlagd på sjukhus i England. Hellre skulle jag betala flyget hem själv. Risken för en stafylokockinfektion där är stor, och en stor del av bakterierna är resistenta mot antibiotika.
I Sverige är situationen betydligt bättre.

Akademin måste ta ansvar

Det finns även en stor utbredning av multiresistenta TBC-bakterier i världen.

– Läkemedelsutvecklingen är usel eftersom det inte är lönsamt att utveckla mediciner som ska användas sparsamt. Här tror jag att akade-
min måste ta ett större ansvar. Satsningen på infektionsforskningen i Umeå är ett sådant exempel. Vi måste hitta nya mer begåvade sätt att identifiera molekyler som påverkar bakterier och utveckla nya substanser som tar bort de som är sjukdomsalstrande.

Även om läget är bekymmersamt, 50-60 procent av bakterierna är resistenta och risken för pandemier ökar, så menar Staffan Normark att det finns hopp.

– Vi lär oss hela tiden mer och mer. Spanska sjukan, som var en influensa, dödade många över hela världen men det fanns också vissa regioner som var speciellt utsatta som exempelvis Arjeplog och Arvidsjaur. Men det var inte viruset som de dog av, utan lunginflammation som orsakas av en bakterie, förklarar Normark.

Hypotesen är att viruset sätter igång immunförsvaret som då blir känsligare för bakterier, och att dödligheten handlar om ett samspel mellan olika mikrober, virus och parasiter men även vår genetik.

Sedan några år tillbaka har Staffan, tillsammans med hustrun Birgitta, inriktat sin forskning på pneumokockbakterien, som orsakar lunginflammation.
– Jag tycker att man vid en epidemi bör överväga att vaccinera både mot influensa och pneumokockbakterien, för att få ett så bra skydd som möjligt.

På väg att sluta

Staffan Normark beskriver en spännande och fascinerande värld av mikroskopiskt små organismer och jakten på att avslöja deras hemligheter. Men själv var han på väg att lämna infektionsforskningen i mitten av 1970-talet.
– Då trodde många att infektionsforskningen var avslutad. Jag kände att jag saknade verktyg att gå vidare. Men 1978 kom gentekniken och en ny och spännande tid startade. Jag, Thomas Edlund, Thomas Grundström och Bernt Eric Uhlin var några av dem som åkte ut i världen och lärde oss mer. När vi kom tillbaka blev vi bland de första i Sverige att klona en gen.

1980 utsågs Staffan till professor i medicinsk mikrobiologi vid Umeå universitet.
– Åren 1981–89 var mycket produktiva år men sedan blev jag less.

Staffan rekryterades till mikrobiologiska institutionen vid Washington University i St Louis som professor och prefekt och med honom följde flera andra Umeåforskare. 1993 återvände han till Sverige, då som professor på Karolinska institutet.

Framgångsrik miljö

Staffan som är född och uppvuxen i Umeå och som fått sin medicinska och vetenskapliga utbildning vid universitetet är nu tillbaka bland flera av de forskare som han en gång lämnade. Infektionsforskning är inte bara ett av universitetets starka forskningsområden utan också ett av de mest framgångsrika, de senaste åren har området fått 225 miljoner kronor i externa anslag.

Flera av dem som var doktorander med Staffan är nu framstående professorer och många av deras doktorander håller i sin tur på att bli lika framgångsrika.

Hans Wolf-Watz, Bernt Eric Uhlin, Thomas Edlund, Thomas Grundström och Sven Bergström är några av dem som tillhörde den första generationen fostrade av den legendariska Hans G. Boman, en av landets första molekylärbiologer.

Thomas Borén, Anna Arnquist, Fredrik Almqvist är några från de efterföljande generationerna. Intressant är också att det finns en koppling mellan den gamla mikrobiologiska miljön och den så framgångsrika växtmolekylära miljön vid Umeå Plant Science Centre.
– Det är svårt att sätta fingret på vad som skapar en framgångsrik miljö och det tar lång tid att bygga upp den och därför ska man vara rädd om den. I Umeå har man lyckats, menar Normark.

Men Staffan påpekar att han nu är 63 år och att många med honom börjar bli seniora.
– Det krävs nya förmågor. Det är helt avgörande för framtiden vilka personer vi lyckas locka hit. Förhoppningsvis kan jag bidra i den processen.

Fakta om infektionsforskning vid Umeå universitet

Umeå Centre for Microbial Research (UCMR)

består av ett antal internationellt framstående forskare verksamma inom områdena mikrobiologi, molekylärbiologi, kemi och fysik. Ambitionen är att bli ett av världens ledande centrum inom infektionsforskning. Inom UCMR ryms laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS.

I januari 2007 anslog Vetenskapsrådet 77,5 miljoner kronor till uppbyggnaden av en ny forskningsenhet i molekylär infektionsmedicin, MIMS.

I oktober 2007 blir MIMS en del av The Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine. Det är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Universitetet i Oslo samt Umeå universitet och European Molecular Biology Laboratory, EMBL. Kempestiftelserna delar ut 4 miljoner kronor till ett två-årigt postdoktorprogram inom MIMS.

I juni 2008 tilldelades UCMR ett tio-årigt Linnéstöd på 90 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

I september 2008 satsar Baltics donationsfond 7 miljoner kronor för att professor Staffan Normark ska kunna etablera en forskargrupp inom ramen för UCMR Linneaus-programmet.

I oktober 2008 får en grupp UCMR-forskare med professor Fredrik Almqvist i spetsen 38 miljoner kronor av Wallenbergsstiftelsen för ett samarbetsprojekt med Tromsö universitet. Projektet går ut på att leta efter nya antibiotika i organismer som lever under extrema förhållanden i Norska ishavet. Norska staten skjuter även den till 38 miljoner kronor.

Totalt har området det senaste året fått omkring 225 miljoner kronor i externa anslag för de kommande 10 åren och utöver det har Umeå universitet satsat 50 miljoner kronor.

Redaktör: Carina Dahlberg