NYHET När Northvolt gick i konkurs våren 2025 beskrevs händelsen som en av de största industrikrascherna i modern svensk historia. Samtidigt började rubriker om “ett nytt Stålverk 80” åter cirkulera i medierna. Vad är det som gör att många gör kopplingen mellan dagens gröna industrivåg och det tilltänkta stålverket som aldrig blev av?
Roine Wiklund, senior lektor i historia vid Luleå tekniska universitet, och en del av CERUMs forskningsprogram "Det nya framtidslandet?"
Bild Elin LeyonbergI senaste avsnittet av CERUMs podd ”Det nya framtidslandet?” fördjupar historikern Roine Viklund resonemanget om varför just Stålverk 80 fortfarande spelar en så central roll i hur vi förstår stora industriprojekt i Sverige. Han är historiker vid Luleå tekniska universitet och en del av forskningsprogrammet ”Det nya framtidslandet?”.
Likheterna mellan Luleå och Skellefteå är på ytan många. När det stod klart 1973 att ett av Europas största stålverk skulle byggas på Svartön i Luleå föddes drömmar om ett förändrat Norrland. En enorm framtidstro skapades, Luleå skulle växa med 20 000 personer, Luleå kommun byggde tusentals nya bostäder och orderböckerna var välfyllda. Det här var den största industrisatsningen någonsin i Sverige. Men så kom oljekrisen och efterfrågan på stål var som bortblåst. Planerna på Stålverk 80 lades på is, för att några år senare helt läggas ner.
Men det finns också avgörande skillnader mellan det som hände i Luleå på 70-talet och dagens industrietableringar i norra Sverige. Och därför går det inte, enligt Roine Viklund, att sätta likhetstecken mellan dem.
- Då handlade det om att skala upp befintlig verksamhet, dagens industrier vill bygga något helt nytt. Då får man räkna med att det tar några försök innan man lyckas, säger han.