NYHET Stamceller i ett rör som formats av ett välkänt kirurgiskt vävnadsklister ger god läkning av nervskador utan att man behöver offra en frisk nerv, visar handkirurgen Aleksandra McGrath i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 27 november.
Nervskador är vanliga vid exempelvis sågolyckor och kan ha förödande effekter på kroppsdelens funktion. Ungefär var fjärde person som får minst en av huvudnerverna till handen eller armen avskuren kan inte återgå till sitt tidigare arbete. Idag måste en förlust av nervvävnad överbryggas med en frisk nerv från underbenet, vilket ger ett långt ärr därnere, känselbortfall på utsidan av foten samt risk för neurom, en smärtsam knöl där nerven togs. Det finns också risk för ökad lokal köldkänslighet.
I avhandlingen prövas ett alternativ till nervtransplantationen i form av fibrinklister, som består av kroppsegna ämnen och används i många kirurgiska sammanhang. Det formades till ett rör mellan de skadade nervändarna som styrde de nervfibrer (axoner) som växte i riktning mot musklerna och huden hos råttor. Det visades sig att fibrerna kunde växa över ett gap på mer än 10 mm under fyra veckor och efter 16 veckor var muskelåterhämtningen och nervtätheten mycket lovande. Om gapet gjordes längre (20 mm) var resultatet inte lika lovande, och för att påskynda återbildningen av nervvävnad användes mänskliga stamceller som donerats av patienter vid handkirurgiska enheten, Norrlands universitetssjukhus. För att förhindra avstötning av cellerna behandlades råttorna med cyklosporin A. Det här upplägget gav en mycket stabil tillväxt av nervfibrer efter tre veckor och tre månader efter ingreppet hade musklerna hos de råttor som fått kombinationen stamceller och cyklosporin återhämtat sig nästan lika väl som efter transplantation av en frisk nerv.
Resultaten väcker förhoppningar om att patienter med nervskador i framtiden kan behandlas utan att behöva offra en frisk nerv. Det faktum att både fibrinklister och cyklosporin redan är godkända för klinisk användning kan avsevärt förkorta tiden innan metoden kan användas i sjukvården.
Aleksandra McGrath, som ursprungligen kommer från Polen, är handkirurg vid NUS och har tidigare arbetat i Storbritannien. Hennes frustration över den långsamma och ofta bristfälliga läkningen av nervskador fick henne att söka sig till professor Mikael Wibergs forskargrupp. Hon är idag knuten till Institutionen för integrativ medicinsk biologi och enheten för anatomi, där hon kan nås på tel. 090-786 52 73
e-post aleksandra.mcgrath@anatomy.umu.se
Tisdagen den 27 november försvarar Aleksandra McGrath, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln titeln Utveckling av biosyntetiska implantat för perifer nervkirurgi (Engelsk titel: Development of biosynthetic conduits for peripheral nerve repair). Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal BiA 201, Biologihuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor John Haycock, University of Sheffield, UK.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60915