NYHET Självsäker och påläst, rapp och rak. Med en lagom blandning av humor och vetenskap tar psykologen Mattias Lundberg fajten mot myter och lögner inom ett stundtals oseriöst fält.
– Ska vi inte träffas och prata lite? Jag har fyra timmar över i Lycksele nästa vecka...
Året är 2001 och rösten i telefonen tillhör Lasse Eriksson, rikskänd komiker och författare, som Mattias Lundberg en kort tid innnan hade stött på under en temadag i Umeå. Då hade de som hastigast pratat om att jobba ihop, och i Lycksele hittar duon varandra på allvar. Under tiden som kaffeautomaten på Hotell Lappland töms på innehåll, skriver de ihop ett utkast till en tre timmar lång föreläsning om olika roller och personligheter på jobbet.
Tajmningen är perfekt. I början av 2000-talet har talarbranschen ett kraftigt uppsving i landet – samtidigt har Mattias Lundberg lämnat universitetsvärlden för att jobba som konsult inom bland annat företagshälsovården. Den framgångsrika föreläsningen Alla är olika – utom jag! innebär startskottet för hans karriär i rampljuset, och under tre år snurrar turnén runt i hela Sverige.
– Lasse hade en enorm scennärvaro, och blev min stora förebild och mentor. Han var otroligt bra på att ge feedback – tipsade om hur jag skulle tala, stå och röra mig för att nå ut. Jag lärde mig väldigt mycket av honom, särskilt att älska scenen – och ju fler i publiken, desto roligare var det, berättar Mattias Lundberg, nu tolv år senare i sitt rum på institutionen för psykologi.
Efter Alla är olika… följde flera scenuppdrag, bland annat som föreläsare med ståupparen Janne Bylund i föreställningen Jäkla människa! och som moderator i olika sammanhang. Så länge Mattias Lundberg kan minnas har han medvetet utmanat sig själv, sökt nya vägar och situationer där han kan testa sina idéer och tankar.
– Jag behöver stimulans, och får en ”boost” inuti av att känna att jag är på väg framåt och utvecklas. Men det behöver inte betyda att jag måste synas och uppträda, eller ens vara särskilt aktiv. Det kan lika gärna handla om att gå på en bra konsert, klippa filmsekvenser på datorn eller sitta och tiga över en mugg kaffe med fiskekompisarna.
Drivkraften att söka nya upplevelser och miljöer föddes i barndomens Älvsbyn – ”ett litet samhälle där du hittar överallt och känner alla”. Till en början var han inne på att bli kock. Efter en tvåårig gymnasieutbildning jobbade han i restaurangkök i Riksgränsen och Luleå, och hann också med en månad som lärling på en oljetanker.
– Jag gillar fortfarande att laga mat, men problemet var att kocken på den tiden var instängd i ett kök bakom ett par svängdörrar. Jag ville se och umgås med folk.
Det var en av anledningarna till att han sökte psykologprogrammet i Umeå. Han kom in direkt, och började 1992. Ett år senare fick han jobb som minnestestare i det omfattande Betula-projektet, och så öppnades dörren till forskarvärlden. Avhandlingen, som handlade om kopplingen mellan uppfostran och personlighet, blev klar 1999. Då var det åter dags att söka nya utmaningar.
Han startade eget som konsult, och företaget köptes ganska snart upp av Feelgood företagshälsovård, som han med andra ord var med och etablerade i Umeå. Men kontakten med akademien bröts aldrig helt, och när han blev pappa till tvillingpojkar 2008 kändes det helt rätt att återvända.
Idag är Mattias Lundberg studierektor och ansvarig för psykologprogrammen, men har också en del av sin tjänst vikt åt samverkansuppgiften. I hans roll ligger att stötta forskare som vill lära sig att popularisera sin forskning, något som allt fler finansiärer ställer krav på. Han tycker att samverkansbegreppet måste breddas för att inte bara tolkas som innovationer och produkter. Och att prata om en ”tredje uppgift” uppfattas lätt som något som kan göras när det finns tid över.
– Samverkan handlar om kunskapsutbyte, och måste integreras med den övriga verksamheten. Det borde finnas en befordringsväg för forskare och lärare som är duktiga och brinner för det här, säger han och jämför med det nya meriteringssystemet för skickliga lärare.
En vinnande väg, menar Mattias Lundberg, vore att ordna särskilda kurser i scenframställning och i att tala och uttrycka sig begripligt. Dessutom borde universitetet bli bättre på att skapa arenor för att kommunicera forskning.
– Varför inte ordna ett stort och återkommande populärvetenskapligt arrangemang, som kan filmas och spridas via sociala medier?! Det skulle ge universitetet ett gott rykte och vara ett billigt sätt att ligga i framkant.
Han vet vad han talar om. I slutet av 2011 tog han initiativet till det talkshow-liknande kvällsarrangemanget Psykologisk salong, där han som värd pratade om aktuell forskning med speciellt inbjudna gäster i pubmiljö. Salongerna blev en publiksuccé, och en av framgångsnycklarna tror Mattias Lundberg är valet av lokal.
– Vi måste komma bort från det traditionella tänkandet att försöka locka folk till campus. Det är mycket bättre att använda sig av miljöer som människor är vana vid och trivs i.
Han är väl medveten om, och har stor respekt för, att det finns många på universitetet som inte delar hans kärlek till scenen, eller tilltalas av att synas och uttala sig i medier. Men han tycker ändå att alla forskare på något sätt kan och ska bidra i det offentliga rummet.
En del är bra på att skriva debattartiklar och populärvetenskapliga texter, andra kanske hellre bloggar om sin forskning. Det gäller bara att hitta ett sätt som känns rätt.
Modern teknik erbjuder också nya vägar för Mattias Lundberg – sedan i mars spelar han in, klipper och publicerar videopodcasten Rock’n’roll-forskning tillsammans med kollegan Stefan Söderfjell. Precis som musikstilen ska filmerna vara lättsamma, roliga och rakt på. Och ett visst mått av underhållning och humor finns med i det mesta han gör – inte minst i de populärvetenskapliga böcker han skrivit om stereotyper bland män, kvinnor och jobbarkompisar.
Han är dock noga med att inte driva med och förenkla människors beteenden för mycket, och hans uttalanden är alltid väl förankrade i vetenskapliga fakta. Ett ständigt återkommande irritationsmoment är nämligen de många myter som florerar om psykologi, och de oseriösa så kallade experter som mer än gärna utnyttjar och späder på folks föreställningar. Exempel på spridda ”sanningar” är att det är stor skillnad i hur kvinnor och män tänker, och att vi bara använder 10 procent av hjärnans kapacitet. Mattias Lundberg är inte den som tvekar att gå i klinch.
– Det är på universiteten som den djupa ämneskunskapen finns, och som forskare har vi ett ansvar att komma med fakta och motargument — om inte vi tar striden, vilka ska då göra det?
Titel: Leg. psykolog och psykoterapeut
Ålder: 42 år
Fritidsintressen: Laga mat, fiska, jaga fågel och småvilt i fjällen
På nattduksbordet: För tillfället endast fjärrkontrollen till teven
Teveprogram: Med psykologitema: Frasier. Annars: Sport!
Maträtt: Nykokt pitepalt.
Mattias Lundberg är nominerad till Stora Psykologpriset 2013.
Redaktör: Camilla Nilsson