NYHET
Centrum för befolkningsstudier och Betula-projektet vid Umeå universitet har utsetts till två av Vetenskapsrådets starka forskningsmiljöer av högsta klass. Bägge forskargrupperna får drygt fyra miljoner årligen under fem års tid.
En expertpanel av erkända internationella forskare har utsett Sveriges främsta grundforskningsmiljöer. Vetenskapsrådet ska finansiera tio av de utsedda miljöerna, och två av dessa finns vid Umeå universitet: Centrum för befolkningsstudier och Betula-projektet. Bägge forskargrupperna får 4,4 miljoner årligen under fem år, det vill säga totalt 22 miljoner kronor vardera. – För oss betyder det oerhört mycket, även ur ett internationellt perspektiv. Vi har fått ett erkännande från Vetenskapsrådet att den forskning som vi bedriver är världsledande, säger Anders Brändström, föreståndare för Centrum för befolkningsstudier och Demografiska databasen, tillika professor vid institutionen för historiska studier.
Vid Centrum för befolkningsstudier bedrivs forskning som utgår från Demografiska databasens material. Forskningen handlar bland annat om förändringar i fruktsamhet över tid, och om varför barnadödligheten är ojämnt fördelad mellan olika familjer. En samarbetspartner är Centrum för samisk forskning (Cesam). – Att flera forskningsmiljöer i Umeå är utsedda, är en tydlig kvalitetsstämpel på universitetets forskning, säger Anders Brändström.
En forskargrupp med anknytning till Betula-projektet, som bland annat bedrivs vid Institutionen för psykologi, Umeå universitet, har också utnämnts till stark forskningsmiljö av Vetenskapsrådet. Projektet är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens som har pågått i Umeå i 15 år. Projektet leds av Lars-Göran Nilsson, Stockholms universitet och Lars Nyberg, Umeå universitet.
Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut cirka 44 miljoner kronor per år i fem år till de tio grupperna. Syftet med satsningen på starka forskningsmiljöer är att lyfta och stödja framgångsrik svensk spetsforskning.
