NYHET
Centrum för samisk forskning, Vaartoe/CeSams, vetenskapliga pris går i år till Ulf Mörkenstam, statsvetare och verksam vid Stockholms universitet.
Redan med sin avhandling, Om ”Lapparnes privilegier” från 1999 etablerade sig han inom samisk forskning.Avhandlingen utforskar och utmanar bilden av svensk samepolitik från 1800-talets slut till samtiden. Mörkenstam visar att den svenska samepolitiken i grunden har samma innehåll och inriktning trots de förändringar som ägt rum i den politiska retoriken kring frågan.
"Lapp ska vara lapp"-ideologin
Den politik som etablerades under ”lapp ska vara lapp”-ideologins glansdagar kvarstår som grund för dagens politik. Från att ha velat bevara nomaderna i sitt ”ursprungliga” tillstånd har samepolitikens mål fått minoritetspolitiska förtecken och kulturbevarande motiv, men dess huvudsakliga inriktning har i grunden följt samma linje.
De förslag som presenterats i olika utredningar om en ny grund för den svenska samepolitiken har inte fått genomslag, än mindre de förslag som framförts från samiskt håll.
Mörkenstam belyser också vilken stor betydelse definitionen av gruppen har haft på den förda politiken och dagens situation. Den tidiga begränsningen av samefrågan till renskötseln, och de likhetstecken som sattes mellan same och renskötare har haft stora effekter. Statens definitionsmakt har inneburit en olycklig uppdelning och splittring av samerna i Sverige.
Sametingens position och funktion
Avhandlingen har följts av en lång rad artiklar som belyst och analyserat olika aspekter av svensk samepolitik. Sedan 2012 leder han forskningsprojektet Sametingen som representativa organ för det samiska folket: En jämförande studie av valen till Sametingen i Sverige och Norge 2013 vilket finansieras av Formas, Vetenskapsrådet och FAS.
Projektet syftar till att analysera och jämföra sametingens position och funktion i det samiska samhället i Sverige och Norge. Det jämförande perspektivet ger ny kunskap både om sametingens ställning i respektive land och om den betydelse olika institutionella arrangemang har för hur samiska intressen förhandlas och representeras.
Första väljarundersökningen
Ett samtida perspektiv är dock inte tillräckligt för att förstå skillnader mellan sametingen i Sverige och Norge: historiska skillnader, inte minst i hur samerörelsen i de olika länderna mobiliserat sig politiskt och vilka politiska strategier som har valts, är avgörande för samtida politik och förståelsen av sametingens ställning. Projektet är betydelsefullt och har dessutom genomfört den första väljarundersökningen bland väljarkåren i sametingsvalet i Sverige.
I sin egen forskning kring Sametinget i Sverige har Mörkenstam belyst hur denna institutions dubbla roller, som både ett folkvalt organ som representerar samerna och en statlig myndighet, begränsar dess utrymme att agera och förmåga att fungera effektivt.
Ulf Mörkenstam har stått för stora och betydelsefulla bidrag till samisk forskning i Sverige och är därför en välförtjänt mottagare av Vaartoe/CeSams vetenskapliga pris för 2014.
