Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 26 nov, 2013

Stora brister i långtidsanvändningen av läkemedel efter stroke

NYHET En stor andel av de patienter som haft en stroke avslutar eller gör uppehåll i den läkemedelsbehandling de ordinerats för att förhindra att de återinsjuknar. Detta visar Maria Sjölander i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 29 november.

De flesta som drabbas av en stroke i Sverige får behandling med läkemedel som ska förhindra att de drabbas av en ny stroke. Läkemedlen har visat god förebyggande effekt i kliniska studier och de rekommenderas också i de nationella riktlinjerna för strokevård.

Den förebyggande behandlingen är i de flesta fall avsedd att vara livslång, men Maria Sjölander, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, visar i sin avhandling att det inte alltid är fallet. Enligt avhandlingen fortsatte de flesta patienter den behandling som de ordinerats under den akuta fasen av sjukdomen också en tid efter utskrivningen från sjukhus. Men därefter minskar användningen. Inom två år har mellan 25 och 50 procent av patienterna gjort uppehåll i att hämta ut de olika läkemedel de ordinerades vid utskrivningen från sjukhuset.

– Eftersom stroke är en folksjukdom med cirka 30 000 insjuknanden per år utgör en bristande långtidsanvändning av dessa läkemedel ett folkhälsoproblem, säger Maria Sjölander.

Hennes avhandling visar vidare att de patienter som fortsatte använda läkemedlen efter utskrivningen från sjukhus i högre utsträckning hade använt förebyggande läkemedel redan innan de drabbades av stroke. De hade inte haft någon tidigare stroke, de bodde oftare på en institution och skattade sin hälsa som bättre än de patienter som avbröt behandlingen.

De som redan tre månader efter en stroke själva uppgav att de inte alltid följer ordinationerna var mer negativt inställda till läkemedel i allmänhet och till nyttan med att använda läkemedel, jämfört med de personer som följde ordinationerna.

– Det här visar att det är väldigt viktigt att beakta patienternas personliga attityder och uppfattningar för att kunna förbättra användningen av förebyggande läkemedel efter stroke, säger Maria Sjölander.  

Resultaten i avhandlingen baseras på data från strokepatienter som har registrerats i det nationella kvalitetsregistret för strokevård, Riks-Stroke. Informationen har också kompletterats med data om vilka läkemedel som hämtats ut på apotek (Läkemedelsregistret) och med en enkät om personliga attityder och uppfattningar om läkemedel.

Maria Sjölander är anställd på institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap som lärare på farmaceututbildningarna vid Umeå universitet, samt är doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på:E-post: maria.sjolander@pharm.umu.se
Telefon: 090-785 39 04, 073-736 48 04

Den 29 november försvarar Maria Sjölander, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Användning av sekundärpreventiva läkemedel efter stroke. (Engelsk titel: Use of secondary preventive drugs after stroke).

Opponent: Björn Wettermark, docent, Centrum för läkemedelsepidemiologi, Karolinska Institutet.

Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.

Disputationen äger rum kl. 13.00 Norrlands universitetssjukhus, Sal E04, by 6E.

Avhandlingen är publicerad digitalt.
 

Redaktör: Mattias Grundström Mitz