NYHET För att kunna förutsäga hur många fiskar som överlever sitt första levnadsår är det viktigt att ta hänsyn till att det finns variation i storlek mellan individer. Det gäller även då de är lika gamla och tillhör samma art. Det visar Magnus Huss, Umeå universitet, i sin avhandling.
Den klassiska ekologin bygger på att alla individer som tillhör samma art kan behandlas som om de vore identiska. På senare tid har man istället insett att den variation som finns, särskilt i storlek, mellan individer, såväl mellan som inom arter, är viktig för att förstå hur ekologiska system fungerar. Storleksvariation kan bero såväl på ålder som på skillnad i tillgång på lämplig föda och livsmiljö.
- Även individer som inte bara tillhör samma art utan också är lika gamla och växer upp i samma miljö visar ofta upp variation i storlek. För att ta reda på vad detta beror på och vad det får för konsekvenser har jag studerat årsyngel av abborre, berättar Magnus Huss.
Han har med hjälp av modeller kunnat förutsäga förändringar i graden av storleksvariation. Modellerna tar bl.a. hänsyn till att individers förmåga att äta olika föda, såsom djurplankton, beror på deras kroppsstorlek. När initialt större fiskar inte har tillgång till exklusiv föda, som t.ex. stora djurplankton eller insektslarver, blir de tvungna att dela föda med sina mindre artfränder. Konkurrens uppstår då om födan och de initialt mindre individerna kan upprätthålla en högre tillväxt än de större. Därmed minskar också storleksvariationen. I vissa fall måste man dock även ta hänsyn till att det uppstår konflikter mellan individerna. Detta antas i de flesta fall gynna större individer och storleksvariationen kan därför öka över tid.
Storleksvariationen inom en årsklass av fisk vid den första tillväxtsäsongens slut kan ha stor betydelse för hur många som överlever till sitt andra levnadsår. - Större individer överlever vintern i högre grad än mindre. Om det är en stor variation i storlek inom en årsklass efter det första året kan de största individerna överleva även om de flesta individerna dör under vintern. Därmed har åtminstone några individer möjlighet att nå könsmognad. Är storleksvariationen däremot liten inom en årsklass efter det första året och tillväxten varit låg under sommaren löper alla individer risk att svälta ihjäl under vintern.
- Vi måste därför ta med effekten av storleksvariation i våra modeller för att kunna förutsäga variationen i antalet individer som överlever till sitt andra levnadsår i fiskpopulationer.
Att individer är olika stora kan ge upphov till kannibalism, då större fiskar äter de mindre. Magnus Huss har undersökt förutsättningarna för att kannibalism inom en årsklass kan ge en ökad storleksvariation. Detta kan ske genom att individer som lyckas bli kannibaler kan växa snabbare genom den energi de får från att äta upp sina mindre artfränder. Slutligen har han funnit att en konsekvens av variation i storlek mellan abborryngel är att större yngel i högre utsträckning blir utsatta för kannibalism från äldre abborrar, vilket ibland leder till att endast små storlekar av yngel finns kvar trots god tillgång av föda.
Magnus Huss växte upp i Gångviken, strax norr om Sundsvall. Han läste till biolog vid Umeå universitet och började efter examen sina doktorandstudier 2005 vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Efter avklarade doktorandstudier väntar nu en tjänst som postdoktor på fiskeriverket.
Fredagen den 2 oktober försvarar Magnus Huss, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Ontogenetic scaling and the development of within-cohort size structure. Svensk titel: Storleksskalering och utveckling av storleksstruktur inom kohorter. Disputationen äger rum kl 10.00 i Stora hörsalen (KB3B1), KBC.
Fakultetsopponent är Dr. David Post, Department of Ecology and Evolutionary Biology, Yale University, USA
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:233736
För ytterligare information, kontakta: Magnus Huss Telefon: 073-0670299
E-postl: magnus.huss@emg.umu.se
Redaktör: Karin Wikman