Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 10 jun, 2014

Stresshanteringskurser kan vara hälsobringande för unga kvinnor med psykisk ohälsa

NYHET Unga kvinnor som söker hjälp för stressrelaterade problem känner sig ofta pressade att hantera motstridiga förväntningar och ideal, vilket kan leda till komplexa symtom som ångest och nedstämdhet. Problemen kan dock minskas med hjälp av stresshanteringskurser. Det konstaterar Maria Strömbäck i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet, den 13 juni.

– I dag upplever många unga kvinnor en press att förverkliga sig själva, vilket innebär att de ska vara perfekta och framgångsrika, samtidigt som de vill leva upp till traditionella förväntningar om att ha omsorg och ta ansvar för andra i deras omgivning. Det skapar problem, exempelvis i form av att många utvecklar ett självkritiskt och dömande förhållningssätt till sig själva, säger Maria Strömbäck, som är doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

I sitt avhandlingsarbete har Maria Strömbäck samlat in frågeformulär samt genomfört intervjuer med unga kvinnor i åldern 16-25 år som vänt sig till en ungdomshälsomottagning för stressrelaterade problem, samt för att få medverka i en stresshanteringskurs. I formulären framkommer att de samtidigt som de söker för stressrelaterade problem kan dölja komplexa självskattade symtom på psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär, som exempelvis, ångest, nedstämdhet, värk- och smärtproblematik, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. De kan även uppge en negativ självbild och en minskad kroppslig tillit.

Ett viktigt problem som Maria Strömbäck lyfter fram i sin avhandling är att många av de unga kvinnorna ofta upplevde en press att hantera förväntningar och ideal kopplade till normer kring ung femininitet. Många vill uppnå ideal där de ska förverkliga sig själva, samtidigt som de ska leva upp till traditionella förväntningar som innefattar att de behöver ha omsorg och även ta ansvar för andra människor.

– Det här leder i sin tur till att många lever med en känsla av att inte duga och räcka till, och även att de har skuldkänslor för att inte kunna hantera sin pressade situation. Många av kvinnorna rapporterade även existentiella förluster, som uttrycktes i form av känslor av maktlöshet och meningslöshet, säger Maria Strömbäck.

Hon konstaterar dock att deltagandet i en genusmedveten interventionsmodell, en så kallad stresshanteringskurs, kan skapa förutsättningar för förändring. Enligt avhandlingen upplevde deltagarna att kursen var en ”social oas” där de i diskussioner och samtal med andra unga kvinnor kunde få perspektiv på sina stressupplevelser.

Kombinationen av samtal, avspänningstekniker, kroppskännedom och massage bidrog till känslor av hopp då de kunde uppleva kroppslig förändring som ökad avspänning och välbehag, samt stärkt stabilitet och balans. Kvinnorna upplevde också att de fick möjlighet att stanna upp och reflektera, vilket gjorde att de kunde omvärdera sin självuppfattning, samt bli mindre kritiska och mer uppmuntrade.

– Den sammantagna upplevelsen bidrog till att de kände sig stärkta att kunna göra andra prioriteringar och val i relation till sin omgivning, både i att kunna sätta gränser och minska sitt ansvarstagande för andra. Efter kursens slut uppgav de unga kvinnorna att de hade minskade symtom på psykisk ohälsa och kroppsliga besvär, de hade en mer positiv självbild och upplevde en ökad förnöjsamhet och tilltro till den egna kroppen, säger Maria Strömbäck.

Även om fler kontrollerade studier och utvärderingar behöver genomföras innan modellen är färdigutvecklad anser Maria Strömbäck att psykosomatiskt orienterade fysioterapeuter kan utgöra en betydelsefull kompetens i verksamheter som möter unga inom hälso- och sjukvården, som till exempel vid ungdomshälsomottagningar, inom skolhälsovården och ungdomspsykiatrin. En sådan kompetens kan bidra till att psykisk ohälsa kan upptäckas i ett tidigare skede samt skapa förutsättningar för att stärka kroppsliga resurser som kan gynna känslor av egenmakt och aktörskap att kunna påverka och förändra sin egen situation. En annan viktigt aspekt för att fånga upp psykisk ohälsa och för att locka unga att söka hjälp i tid är också att erbjuda ungdomsvänliga miljöer där unga känner sig sedda och lyssnade till.

– Det är oerhört viktigt att vården upptäcker och uppmärksammar unga kvinnors stressrelaterade problem i tid för att förhindra allvarlig och långvarig psykisk ohälsa. Samtidigt är det också angeläget att synliggöra och att öka förståelsen för unga kvinnors uttryck av psykisk ohälsa utan att deras problem sjukliggörs eller bagatelliseras, säger Maria Strömbäck.

Maria Strömbäck arbetar som specialist i psykiatrisk- och psykosomatisk fysioterapi/sjukgymnastik vid psykiatriska kliniken, Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Under hennes doktorandutbildning har hon varit knuten till genusforskarskolan, Umeå centrum för genusstudier, enheten för fysioterapi, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, samt enheten för psykiatri, institutionen för klinisk vetenskap. Maria Strömbäck kan nås på:Telefon: 070-609 87 76
E-post: maria.stromback@physiother.umu.se

Foto: Maria Strömbäck

Fredagen den 13 juni försvarar Maria Strömbäck sin avhandling med titeln: Skapa rum. Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten hälsofrämjande intervention. (Engelsk titel: Create space. Young femininity, body and mental health – a gender-sensitive and health promoting intervention.)

Opponent är Gunvor Gard, professor vid Hälsovetenskap, hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet. Huvudhandledare: Maria Wiklund.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

Redaktör: Mattias Grundström Mitz