NYHET Studenter som samverkar med näringsliv och samhälle står sig starkare i konkurrensen, får bättre jobb och högre ingångslön, menar Svenskt Näringsliv i en rapport. För Datavetenskap vid Umeå universitet är samverkan en viktig del i många kurser.
Om studenter får samverka i olika projekt med arbetsliv och företag ökar kvaliteten på deras utbildning, hävdar branschorganisationen Svenskt Näringsliv i rapporten Högskolekvalitet där över 10 000 studenter intervjuats. Svenskt Näringsliv pekar på att samverkan med det omgivande samhället ökar sannolikheten för studenter att få kvalificerade jobb, att få jobb snabbare efter examen och få en högre ingångslön. Dessutom innebär en god samverkan att studenter blir mer nöjda med sin utbildning.
Institutionen för Datavetenskap vid Umeå universitet har sedan flera år satsat på studenternas samverkan med näringsliv och omgivande samhälle. Ett exempel är fördjupningskursen i människa-dator interaktion där en grupp studenter under våren 2012 samverkat med elever och lärare vid en högstadieskola i Umeå för att utveckla digitala läromedel för bland annat matematik och naturvetenskap.
Studenterna fick i uppgift att ge sig ut till skolan och byggde efter ett antal möten med högstadieeleverna olika prototyper av digitala läromedel med en avatar som eleverna kunde interagera med och ett frågebatteri på olika kunskapsnivåer.
Karin Drugge, Barbara Rindlisbacher och Erik Marsja gillar samverkan i kursen.
– Vi försökte hålla oss nära eleverna och få dem involverade i designen av mattespelet, berättar Barbara Rindlisbacher, en av studenterna som menar att hon lärde sig mycket av samverkan med högstadieskolan.
– Eleverna gillade att vara deltagande i designprocessen och vi tror att också de lärde sig mycket, fortsätter Barbara.
– Om vi gjort det själva skulle vi ha tagit det vi själva tycker är bra, men eleverna vi träffade har verkligen tänkt utanför lådan, instämmer Jenny Granlund.
– Men det är en väldig skillnad att arbeta med elever istället för företag. Ett företag har en grafisk profil och vet ofta tydligare vad de vill. Men för eleverna var allt så nytt med detta arbetssätt, berättar Johanna Liljedahl.
För Barbara, Jenny, Johanna och de övriga studenterna på fördjupningskursen i människa-dator interaktion innebar det en extra dimension att samverka i direkt kontakt med en högstadieskola vilket gav ett större djup och utmaning i designprocessen.
– Att handgripligen samverka med blivande användare och representanter för företag och offentliga organisationer i designprocessen, att kommunicera, testa och diskutera konkreta lösningar, ger ofta överraskande resultat som sällan går att förutse från universitetets studentkorridorer, berättar Helena Lindgren som är kursansvarig.
Att skapa förståelse för begränsade resurser, andra prioriteringar och andras syn på användande av system är viktigt, menar hon. Därför har kursen haft samarbete sedan 90-talet med olika företag och offentliga verksamheter och bidragit till att Umeås datavetarstudenter länge varit hett eftertraktade på arbetsmarknaden. Och kanske några av högstadieleverna också fick inspiration av att få göra något så kreativt som att designa sina egna läromedel till att sikta mot en datavetenskaplig utbildning, hoppas Helena.
Bilden högst upp: Robin Hedin, Johanna Liljedahl, Erika Holmgren och Jenny Granlund var en av grupperna som samverkade under fördjupningskursen i människa-dator interaktion.
Redaktör: Mikael Hansson