NYHET
När kårobligatoriet avskaffas 1 juli i år blir det frivilligt för landets studenter att ansluta sig till en studentkår.– Studentkårerna står inför sin största utmaning någonsin, säger Robert Östberg, som haft i uppdrag att utreda konsekvenserna av kårobligatoriets avskaffande.
Robert Östberg. Foto: Mattias Pettersson
Riksdagen antog propositionen Frihet och inflytande – kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) i juni förra året, vilket innebär att kårmedlemskap blir frivilligt från 1 juli i år. – Kårerna vid Umeå universitet påbörjade sitt arbete inför förändringen redan för två år sedan, säger Robert Östberg, tidigare student och ordförande för Umeå studentkår, som under hösten varit projektanställd vid universitetsledningen med uppdrag att utreda konsekvenserna av kårobligatoriets avskaffande samt föreslå styrelse och rektor åtgärdsförslag.
Förändringar för både universitet och kårer
Den nya lagstiftningen innebär att studentsammanslutningar själva måste ansöka om att få status som studentkår, vilket universitetet sedan beslutar om. Om ingen sammanslutning inom ett verksamhetsområde ges kårstatus ansvarar universitetet för att förrätta val bland studenterna. Den största delen av studentkårernas intäkter kommer idag från den obligatoriska medlemsavgiften och kårerna vid Umeå universitet beräknas inledningsvis förlora 85% av sina intäkter.
Nya källor till intäkter
En annan del av studentkårernas intäkter kommer från så kallade tjänsteköp. Studentkårerna vid Umeå universitet är idag de som ansvarar exempelvis för att utse studentrepresentanter till olika organ, utbildningsbevakning och studiesocial verksamhet. – Om inte kårerna skulle göra det måste universitetet stå för sådant, förklarar Robert Östberg.
Därför kommer universitetet att fortsätta genomföra tjänsteköp inom de prioriterade områdena studentmedverkan, kvalitetssäkring av utbildningen, studiesocial verksamhet och kontaktskapande verksamhet med 105 kr/hst (hst = helårsstudent). Även fakulteterna och Umeå School of Education har i uppdrag att köpa tjänster av studentkårerna med minst 60 och max 105 kr/hst.
Tjänsteköp ska inte jämföras med bidrag, utan är i detta fall kopplat till Lagen om offentlig upphandling. Pengarna kommer från grundutbildningen och från regeringshåll ställs högre krav på universiteten vad gäller uppföljning av studentkårernas verksamhet.– Studentkårerna måste varje år redovisa att pengarna de tilldelats har gått till de prioriterade områdena, förklarar Robert. Kårerna kommer även att få cirka 105 kr/hst i statligt bidrag och de behåller de skattelättnader som de har idag.
Fortsatt starkt studentinflytande
– Umeå universitet är bland de bästa i Sverige på att se till att studenterna har ett stort inflytande och ser det som en kvalitetsfråga, säger Robert.
Därför kommer universitetet att förenkla för, och hjälpa kårerna att rekrytera medlemmar på olika sätt för att säkra ett fortsatt starkt studentinflytande. – Kårerna behöver en bra infrastruktur för att rekrytera medlemmar och visa på medlemskapets värde. Genom att bland annat genomföra tjänsteköp tror jag att kårerna vid Umeå universitet kommer att kunna behålla sin starka verksamhet, avslutar Robert Östberg.
Vad tycker studentkårerna vid Umeå universitet om lagändringen?
Umeå studentkår:
”Vi är positiva till att kårobligatoriet övergår i ett frivilligt medlemskap. För kårerna kommer det även i fortsättningen att vara ett viktigt uppdrag att representera studenterna gentemot universitetet. Därför måste vi skapa ett attraktivt medlemskap så att studenterna väljer att vara med. Det är också viktigt att universitetet ser ett värde i att studentkårerna finns kvar och stödjer dem i handling och ord, ekonomiskt och praktiskt.”
NTK:
”Vi är i grunden negativa till att kårobligatoriet avskaffas. Vi har farhågor om ett minskat studentinflytande och försämrad kvalitet på utbildningar. Nu är avskaffandet ett faktum och vi jobbar för att anpassa oss. Umeå universitet inser vikten av ett starkt studentinflytande och har agerat stöttande i det arbetet. Med den nya lagstiftningen kommer studenter att ha frihet att välja om de vill vara medlemmar i en studentkår, men kårerna kommer tyvärr att vara i en större beroendeställning än någonsin.”
Medicinska studentkåren:
”Vi är i grunden positivt inställda till ett frivilligt medlemskap och genomför en omorganisation för att anpassa verksamheten. Det finns en risk att kårer blir mer beroende av sina universitet till följd av finansieringsfrågan, men vi är övertygade om ett ömsesidigt intresse av studentmedverkan som en del av kvalitetsutvecklingen. Utbildningsbevakning kommer även i framtiden att vara vår huvudsakliga uppgift och verksamhet.”
