Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 15 sep, 2009

Studie i ny fas kartlägger glutenintolerans hos svenska 12-åringar

NYHET Nu startar den andra delen av studien ETICS – Exploring the Iceberg of Celiacs in Sweden – som syftar till att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans bland svenska skolbarn och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Studien är nationell och leds från Umeå universitet.

Drygt 8 000 barn i årskurs 6 från Lund, Växjö, Norrköping, Norrtälje och Umeå med omnejder bjuds in till en allmän testning, s.k. screening, för glutenintolerans (celiaki). Första delen av studien, som genomfördes läsåret 2005-2006, visade att 3% av barnen födda 1993 hade glutenintolerans.

– Det var långt högre andel än vad som tidigare varit känt och majoriteten hade inte tidigare fått sjukdomen fastställd, säger Anneli Ivarsson, barnläkare och docent vid Umeå universitet samt huvudansvarig för studien. Förekomsten av glutenintolerans liknas ofta vid ett isberg som delvis ligger under vattenytan, det betyder att många har sjukdomen utan att veta om det. De har då inga eller diffusa symtom som magont, trötthet och nedstämdhet. Dessa kan lätt misstolkas och därför behövs en screening för att veta hur vanlig glutenintolerans egentligen är.

Orsaken till den höga förekomsten av glutenintolerans bland 93-orna tros vara den spädbarnskost som gällde när de var små. I ungefär tio år från mitten av 1980-talet hade Sverige något som har kallats en epidemi av glutenintolerans. Förekomsten steg kraftigt för att sedan gå ner igen – och det kan delvis förklaras av ändringar i spädbarnskosten. Forskningen har visat att spädbarn bör börja med glutenhaltig kost gradvis, gärna medan amningen fortfarande pågår. Sedan 1996 är det en nationell rekommendation.

– Vi vet nu att barn som är födda 1993 hade en oväntat hög förekomst av glutenintolerans, säger Anna Myléus, AT-läkare och doktorand som leder den fortsatta studien. Men vi vet däremot ännu inte om den nu rekommenderade spädbarnskosten verkligen minskar risken eller om det är så att symtomen minskar och sjukdomen därför riskerar att förbli oupptäckt. Det kan klargöras via den nu planerade screeningen.

I den andra delen av ETICS-studien bjuder forskarna in barn födda 1997, dvs. efter ”epidemin” av glutenintolerans. De deltagande barnen lämnar ett blodprov hos skolsköterskan. Dessutom får både barn och föräldrar besvara ett frågeformulär. Blodprovet analyseras för markörämnen som tyder på obehandlad glutenintolerans. De barn som misstänks ha sjukdomen utreds sedan vid närmaste barn- och ungdomsklinik.

Celiaki kan behandlas effektivt genom att man för resten av livet helt undviker all mat som innehåller vete, råg eller korn. Vanligen leder detta till att man mår bättre. Man ska dock aldrig på egen hand börja med glutenfri mat. Det är viktigt att först träffa en läkare och få sjukdomen konstaterad på ett korrekt sätt.

Mer information finns på www.etics.se

Kontaktpersoner:

ETICS-kansliet i Umeå

AT-läkare, doktorand Anna Myléustel. 090-785 12 95, fax 090-13 89 77mobil 070-573 27 97
e-post anna.myleus@epiph.umu.se

Barnläkare, docent Anneli Ivarssontel 090–785 33 44 (785 12 10, sekr)mobil 070–355 77 46,
e-post anneli.ivarsson@epiph.umu.se

Lund

Barnläkare , docent Annelie Carlssontel 046–17 82 28
e-post annelie.carlsson@med.lu.se

Norrköping

Barnläkare, docent Lars Stenhammartel 011–22 20 00
e-post lars.stenhammar@lio.se

Växjö

Barnläkare Eva Karlssontel 0470–58 80 00
e-post eva.karlsson@ltkronoberg.se

Norrtälje

Barnläkare Lars Danielssontel 0176-32 63 93
e-post danielsson.lars@telia.com