NYHET En färsk studie från Kentucky, USA, visar att morgontrötta ungdomar som får en timmes sovmorgon både sover bättre och riskera färre olyckor. Det kan ses som en bekräftelse på Umeåforskaren Gerhard Nordlunds studie av högstadieelever, som visar att morgontrötta studenter missgynnas av tidig skolstart.
Tonåringars trötthet är sedan ett välbekant fenomen, som det dock inte tas någon hänsyn till när skoltider fastslås. Sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, vid Stockholms universitet och Karolinska institutet, funderar i en DN-artikel om detta beror på ett moraliserande tänkande hos skolpersonal och politiker.
Forskarna vet inte säkert varför just ungdomar är så trötta. Sannolikt har det att göra med homonomställningar på grund av deras snabba kroppsliga tillväxt. Tillväxten kräver också mycket energi, vilket minskar energitillförseln till hjärnan. Därför minskar också vakenhetsnivån för varje år från 11- till 18-årsålder, menar Åkerstedt.
– Det vanligaste argumentet mot en senareläggning av skoldagen är att "då skulle ungdomarna bara gå och lägga sig en timme senare".
Det påståendet tillbakavisas av den studie som nu genomförts i USA, och redovisas i tidskriften Journal of Clinical Sleep Medicine.
I studien undersöktes 10 000 12–18-åringars olycksstatistik i ett område i delstaten Kentucky, där man 1998 la om skoltiderna, så att ungdomarna fick börja en timme senare. De medförde att ungdomarna överlag sov längre på vardagsnätterna; andelen som fick åtta timmars sömn per natt ökade från 36 till 50 procent. Dessutom minskade andelen bilolyckor med studenter inblandade med 16 procent i området, samtidigt som olyckorna ökade med 8 procent i resten av delstaten.
Pedagogikforskaren Gerhard Nordlund vid Umeå universitet följde i sin studie ca 2 000 högstadielever under tre år, och fann att morgonmänniskor lever sundare, äter bättre och presterar bättre. Kvällsmänniskor slarvar ofta både med frukost och lunch, vilket leder till koncetrationssvårigheter och, föga förvånande, sämre prestationer.
– Eleverna startar skoldagen med helt olika förutsättningar. Skillnaden är som störst under tonåren, säger Gerhard Nordlund, och föreslår att de elever som behöver borde kunna få skolfrukost för att få en bättre start på dagen.
Ett sätt att lösa detta vore att att dela upp klasserna i morgonpigga och morgontrötta, menar Nordlund. Ett annat att ha mer flexibel skolstart, vilket inte bara skulle gynna de morgontrötta. Studien visar nämligen att de morgontrötta ungdomarna också känner sig mer stressade och blir oroliga, vilket påverkar de andra eleverna negativt.
Och problemet är större än många tror. I Nordlunds studie definierades endast 7 procent av eleverna i årskurs som morgonpigga, medan hela 45 procent – nästan hälften! – var morgontrötta. Oftare flickor än pojkar.
– Det innebär att cirka 120 000 elever missgynnas i högstadiet!
Läs en längre intervju med Gerhard Nordlund här:
www.umu.se/forskning/forskarportratt/gerhard-nordlund/?contentId=11775
Redaktör: Michael Nordvall