Studie visar hur folks arbetsliv påverkar deras föräldrars hälsa

Tidigare i höstas publicerade Sara Kalucza (Sociologiska institutionen) och Anna Baranowska-Rataj (Centrum för demografi och åldrandeforskning, CEDAR) vid Umeå universitet en forskningsartikel som visar på ett samband mellan ungas övergång från skola till arbetsliv och deras föräldrars hälsa. Studien bygger på data från CEDARs demografiska databas.

Resultaten är relevanta för den offentliga debatten om vikten av att ge unga människor en bra start i livet och skapa större trygghet inför framtiden.

Ville förstå hur unga vuxnas olika arbetslivserfarenheter påverkar deras åldrande föräldrar

I studien använde forskarna data från Västerbottens hälsoundersökningar (Västerbotten Intervention Programme, VIP), som ger detaljerad information om hälsa i norra Sverige, för att undersöka sambandet mellan äldre personers psykiska hälsa och deras barns möjligheter på arbetsmarknaden.

– Vi sammanställde övergripande arbetslivsförlopp hos vuxna barn mellan 20 och 29 års ålder, och kopplade sedan samman informationen med uppgifter om föräldrarnas psykiska hälsa från VIP-databasen, säger Anna Baranowska-Rataj.

Resultaten visar ett samband mellan en utsatt position på arbetsmarknaden och sämre hälsa hos föräldrarna

Anna Baranowska-Rataj.

Bild Alekzandra Granath

Undersökningens resultat kan sammanfattas i två huvudsakliga aspekter. Det första är att mer långvariga former av utsatthet på arbetsmarknaden, såsom utdragen arbetslöshet, lågavlönat arbete eller hälsorelaterade svårigheter, har ett samband med sämre psykisk hälsa hos föräldrarna, jämfört med förlopp som kännetecknas av stabil sysselsättning eller mycket korta perioder av arbetslöshet innan man får en anställning.

Den andra aspekten är att man kan se en sämre psykisk hälsa hos föräldrar som har fått barn sent i livet, och där barnen började etablera sig på arbetsmarknaden först under den period som studien omfattar.

Resultaten var överraskande

Forskarna fann resultaten mycket intressanta och något överraskande. Anna Baranowska-Rataj pratar om den vanliga uppfattningen att föräldrarnas ansvar upphör när barnen blir vuxna.

– Man skulle kunna tänka sig att det borde gälla särskilt i Sverige, ett land som är känt för sin generösa välfärd som erbjuder invånarna ett relativt omfattande socialt stöd och ekonomisk trygghet. Ändå ser vi tydliga samband mellan negativa händelser i vuxna barns liv och deras föräldrars psykiska hälsa. Det tyder på att föräldrar fortfarande kan oroa sig för vad som händer med deras barn, även efter att barnen har blivit vuxna och börjat leva självständiga liv. Detta gäller till och med i ett samhälle där vi minst skulle förvänta oss att se sådana samband, säger Baranowska-Rataj.

Viktiga resultat att beakta i framtida socialpolitik

Baranowska-Rataj anser att resultaten är viktiga att beakta för att kunna främja långsiktiga hälsovinster, både för unga vuxna och för deras föräldrars psykiska hälsa.

– Resultaten är relevanta för den offentliga debatten om vikten av att ge unga människor en bra start i livet och skapa större trygghet inför framtiden. Våra resultat tyder på att socialpolitiska insatser som främst riktar sig till yngre generationer även kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande bland äldre, avslutar hon.