Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 07 jun, 2005

Subjektiv ledarroll kan delvis förklara chefers olika beteenden

NYHET Att vissa ledare har svårare att hantera en förändring kan inte helt förklaras av yttre omständigheter. Monica Nyström, Umeå universitet, visar nu att chefers egna uppfattningar om sin ledarroll är viktiga för att förklara olikheter i ledarbeteenden.

Hur en person i ledarposition beter sig beror mycket på individen och situationen. Också personer i samma typ av ledarroll inom samma organisation beter sig olika. Hur vi själva tolkar och uppfattar vår föränderliga omgivning antas ha stor inverkan på beteendet. Dessa egna mentala modeller kan vara särskilt betydelsefulla när rollen utsätts för press, som exempelvis vid organisatoriska förändringar.

Monica Nyström vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat hur ett antal arbetsledare uppfattar sin ledarroll och de rollproblem de stöter på under en förändringsperiod. Under ett och ett halvt år följde hon fem arbetsledare och deras verksamheter inom barnomsorgen i en norrländsk kommun. Under denna tidsperiod fick ledarna ansvar för ett större geografiskt område, och för fler barn- och personalgrupper. I vissa fall innebar förändringsperioden nedläggning av verksamhet.

Monica Nyström visar att yttre omständigheter inte kan förklara varför vissa arbetsledare upplevde mer stress och större svårigheter under förändringsperioden. Hur arbetsledarna tolkade sina egna roller gav dock kompletterande förklaringar till hur situationen hanterades.

Monica Nyström visar att arbetsledarna hade olika generella strategier för att hantera förändringsperioden. Några arbetade rationellt med att strukturera, planera och förbereda sig och verksamheten. Andra valde att avvakta, vänta och se. De flesta upplevde en stor rollosäkerhet, främst gällande den nya situationens förändrade krav på chefsrollen.

Det största och mest stressande rollproblemet som kvarstod efter organisationsförändringen var att arbetsuppgifterna fragmenterades, något som bidrog till tidspress och svårigheter med prioriteringar. Övriga problem rörde hantering av organisatoriska beslut, att hålla kontakt med verksamheten och sköta administrativa krav. Dessutom upplevdes svårigheter med att hantera frånvaro och konflikter med och mellan personal och föräldrar samt en avsaknad av organisatoriskt stöd.

Monica Nyström menar att kunskaper om chefers mentala modeller över den egna rollen och arbetssituationen exempelvis kan förbättra planeringen av olika stödåtgärder när man genomför olika förändringar inom organisationer. Arbetsledarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av upprepade intervjuer, subjektiva bedömningar och enkäter. Resultaten jämfördes därefter med personalens och högre chefsnivåers uppfattningar och förväntningar. Dessutom jämfördes resultaten med objektiva data om vad som egentligen skett vid förändringen, till exempel förändringar i antalet barn och personal.

Hur arbetsledarna hanterade den nya situationen beskrevs i ”subjektiva rollprojekt” vid förändringsperiodens början, samt i en kontrollmodell som gav viss förklaring av upplevda rollproblem. Dessa rollbeskrivningar var grundade på två kontrasterande metodiska perspektiv, vilka gav kompletterande förklaringar till hur arbetsledarna tolkade sin roll.

Torsdagen den 9 juni försvarar Monica Nyström, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Contrasting perspectives on the subjective managerial role. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Bt102, Beteendevetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Stefan Jern, institutionen för psykologi, Lunds universitet.

För mer information, kontakta:

Monica Nyström, institutionen för psykologi, Umeå universitet/Medical Management Centre, Karolinska Institutet tel: 08-524 836 20, 070-265 90 40, e-post: monica.nystrom@lime.ki.se

Redaktör: Camilla Nilsson