Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 28 sep, 2011

Svalt intresse för elevråd på högstadiet

NYHET Få elever i årskurs 7–9 deltar aktivt i klassråd, elevråd eller liknande formella organ för elevinflytande. Särskilt sällsynta är engagerade pojkar. Maria Rönnlund vid Umeå universitet och Umeå kommuns Lär- och forskningscentrum anser ändå att dessa system är viktiga för ungdomars demokratiska fostran. – Men formerna för inflytandet bör diskuteras, och fler elevgrupper involveras.

Redan på 1960- och 1970-talet inrättades formella råd för att ge elever inflytande över skola och undervisning, och fortfarande är dessa vanliga i skolan idag. Läraren och forskaren Maria Rönnlund har i sin avhandling studerat elevinflytande i grundskolans årskurs 7–9, bland annat genom att under ett läsår observera arbetet i klassråd och elevråd vid tre olika skolor.

Enligt hennes studie deltar bara ett fåtal elever aktivt i råden, och många tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen.
– Elever som lyfter dessa frågor hänvisas ofta vidare till enskilda lärare, något som hindrar att allmänna och återkommande problem diskuteras, menar Maria Rönnlund.

Ett av de studerade elevråden utgör ett undantag. Här har eleverna tagit fram en lista över de frågor de tycker är viktiga att diskutera, och dessutom deltar rektor regelbundet på skolans elevrådsmöten. Det innebär att eleverna kan diskutera exempelvis vikariesituationen och skolans modell för utvecklingssamtal direkt med rektor.
– Och det är också frågor som märkbart engagerar eleverna.

Få pojkar deltar

Det är också mycket färre pojkar än flickor som är aktiva i råden eller i mer informella beslutsprocesser. Då skolans jämställdhetsmål handlar om att bredda individers kompetenser, menar Maria Rönnlund att det är viktigt att pojkar, och även vissa grupper av flickor, stärks när det gäller inflytande.

Vill ha flexibilitet

De aktiva eleverna är många gånger kritiska till skolornas sätt att organisera elevinflytandet. Eftersom varje klass förväntas ha ett visst antal representanter, kan eleverna ibland känna sig tvingade att ställa upp och ibland att de inte får plats att delta. Många råd har också fördefinierade verksamhetsområden, t ex ”matgruppen” och ”cafégruppen”, som styr in elevernas inflytande på vissa områden.
– Eleverna vill ha mer flexibla lösningar, som gör det möjligt att under en viss tid engagera sig i en specifik fråga, förklarar Maria Rönnlund.

Positivt för aktiva elever

Hennes resultat tyder ändå på att formellt kollektivt elevinflytande är viktigt för elevernas demokratiska fostran. Elever som deltar aktivt i råden stärks i sin förmåga att påverka, och vill ofta fortsätta att engagera sig. De lär sig också hur representativa organ fungerar i en demokrati.
– Men eftersom systemen får mycket kritik i den här studien, så bör man diskutera att även införa alternativa kollektiva inflytandeformer. Det är också viktigt att involvera fler elevgrupper, så att fler får nytta av denna del av skolans demokratiska fostran.

Maria Rönnlund är uppvuxen i Sävar, utbildad till ämneslärare vid Umeå universitet och har under 18 år arbetat som lärare i Umeå kommun.

Fakta om disputationen

Fredagen den 21 oktober försvarar Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, sin avhandling med titeln Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv. Disputationen äger rum 10.15–12.00 i N320, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Elina Lahelma, Department of Education, University of Helsinki.

För mer information, kontakta:

Maria Rönnlund, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-786 5861
E-post: maria.ronnlund@edusci.umu.se

Redaktör: Camilla Bergvall