Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 21 jan, 2020

Svårare för Försvarsmakten att rekrytera i goda ekonomiska tider

NYHET – Försvarsmakten kan inte luta sig tillbaka och tro att rekryteringen löser sig bara för att värnplikten är tillbaka. Det säger Peter Bäckström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, som nu presenterar en studie av Försvarsmaktens rekrytering.

Text: Marie Oskarsson

Under 2010-2017 byggde Försvarsmaktens rekrytering av soldater och sjömän på frivillighet. 2018 återinfördes värnplikt. Även om värnplikten nu är tillbaka finns det anledning för Försvarsmakten att fundera på hur rekryteringen kan anpassas efter förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det visar Peter Bäckström i en ny licentiatavhandling som skrivits inom ramen för ett samarbete mellan Umeå Universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Det har inte funnits någon svensk forskning som undersökt hur viljan att söka sig frivilligt till försvaret påverkades av ekonomiska faktorer. Min studie visar att antalet unga män och kvinnor som var beredda att ställa upp frivilligt för rikets försvar påverkades av läget på den civila arbetsmarknaden, säger Peter Bäckström.Peter har studerat rekryteringen till Försvarsmakten under den period då personalförsörjningen helt och hållet byggde på frivillighet.

– Ansökningstrycket till Försvarsmakten ökade när arbetslösheten ökade. Ett sådant samband är inte självklart på förhand. Man skulle mycket väl kunna tänka sig att de som söker sig till Försvarsmakten inte alls bryr sig om andra alternativ på arbetsmarknaden, säger Peter Bäckström.

När Försvarsmaktens införde en personalförsörjning som baserades på frivillighet krävdes det att tillräckligt många skulle lockas till försvaret. Från att ha varit en utbildningsorganisation för värnpliktiga skulle Försvarsmakten nu bli en arbetsgivare bland andra på arbetsmarknaden. Konkurrensen med andra arbetsgivare blev en ny utmaning för en organisation som förlitar sig på ett stadigt inflöde av nya rekryter.  

När Peter analyserade vilka som frivilligt sökte sig till försvaret fann hann också att kvaliteten på urvalsgruppen påverkades av läget på den civila arbetsmarknaden. Det visar resultatet på det begåvningstest som görs innan rekryterna blir antagna till militär grundutbildning.

– Rekryteringen av frivilliga till försvaret påverkades negativt i dubbel utsträckning av en stark civil arbetsmarknad. Försvaret fick inte bara färre sökande, utan även rekryter med sämre testresultat, säger Peter Bäckström.

Kunskap om hur det frivilliga engagemanget påverkas av yttre omständigheter ger Försvarsmakten en bättre möjlighet att anpassa sina rekryteringsstrategier efter förutsättningarna på arbetsmarknaden. Försvarsmakten måste även i framtiden lyckas attrahera motiverade personer som kan tänka sig att stanna kvar efter värnplikten, inte minst för att kunna fylla officersutbildningen.  

Länk till avhandlingen

Länk till pressbild

För mer information kontakta gärna

Peter Bäckström
Telefon: 070-281 74 32
E-post: peter.backstrom@umu.se

Om licentiatavhandlingen

Peter Bäckström försvarar sin akademiska avhandling den 31 januari 2020 kl. 11.00 i Hörsal S 213h i Samhällsvetarhuset, Umeå Universitet. Licentiatavhandlingen har titeln ” Essays on Military Labour Supply in the Era of Voluntary Recruitment”. Opponent Opponent är: Dr. Stephanie Vincent Lyk-Jensen, The Danish Center for Social Science Research (Köpenhamn)

Fakta om värnplikt

Efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning ändrades det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde. Ett av de tydligaste tecknen på Sveriges försvarspolitiska omsvängning var de stadigt minskade värnpliktskullarna. Sveriges riksdag beslutade slutligen 2009 att lägga värnplikten vilande i fredstid. I stället skulle Försvarsmaktens rekrytering av soldater och sjömän helt och hållet baseras på frivillighet. 2017 fattade regeringen beslut om att återaktivera värnplikt och sedan 2018 marscherar återigen värnpliktiga på landets kaserngårdar.