Svensk bostadsmarknad och ekonomisk tillväxt i Kina
NYHET
Varför kostar en villa eller en bostadsrätt i Umeå det den gör? Krister Sandberg undersöker i sin avhandling bland annat prisbildningen på bostadsmarknaden och vad som gör en villa eller bostadsrätt attraktiv.
Avhandlingen består av tre fristående uppsatser, varav de två första studerar den svenska bostadsmarknadens attraktivitet och prisbildning. Den tredje uppsatsen studerar ekonomisk tillväxt bland kinesiska provinser mellan åren 1985 och 2000.
Gemensamt för uppsatserna är hänsynstagandet till rumsliga beroenden mellan de olika marknadernas objekt och aktörer. Vad är attraktivt på den svenska fastighetsmarknaden, kan man mäta attraktivitet och i så fall vad värdesätter konsumenter vid köp av en bostadsrätt i Umeå eller en villa i Västerbotten eller Västernorrland?
Svaren på dessa frågor ges i de två första uppsatserna. Viktiga attribut för bestämmande av attraktivitet och bostadsrättspris är lokaliseringsfaktorer, hyresnivå, lägenhetsyta, ålder och befolkningstäthet. Prissättningen på villor är också till stor del bestämd av lokaliseringsfaktorer. Dessutom påverkas priset positivt om man är kopplad till det kommunala vatten- och avloppssystemet samt av den allmänna kvalitén på objektet.
I den senare uppsatsen illustreras även den geografiska prisbilden samt dess utveckling mellan åren 1994 och 1999. För båda åren identifieras en koncentration av högt prissatta objekt i framför allt Umeå och Sundsvall. För år 1999 har dessutom områden med högt värderade objekt spridit sig till stora delar av Umeåregionen.
I den tredje uppsatsen studeras den ekonomiska tillväxt som har skett i Kina och dess 30 provinser mellan åren 1985 och 2000. Viktiga faktorer för tillväxt har identifierats såsom typ av företagsägande, utländska direktinvesteringar, infrastruktur och centralmaktens varierande behandling av de olika provinserna. Under 80-talet och första hälften av 90-talet växte främst östra Kina mycket snabbt medan de centrala och västra delarna hade en mer måttlig tillväxttakt. Detta mönster bryts under andra hälften av 90-talet då det finns en relativt god tillväxt i stora delar av landet.
I de tre uppsatserna har förekomst av rumsligt beroende påvisats och korrigerats för. Rumsligt beroende kan enklast förklaras med att objekten som man studerar inte är oberoende av varandra utan att de påverkar varandra i större eller mindre grad. Det kan till exempel vara rimligt att förmoda att tillväxten i en region påverkar tillväxten i närliggande regioner, eller att priserna på villor medverkar i prissättningen av omkringliggande villor och så vidare. Att inte ta hänsyn till dessa fenomen kan likställas med att bortse ifrån ett faktiskt samband som borde vara med i analysen. Konsekvensen blir att man löper en risk att dra felaktiga eller bristfälliga slutsatser.
Fredagen den 28 maj försvarar Krister Sandberg, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titel Hedonic Prices, Economic Growth, and Spatial Dependence. Svensk titel: Hedoniska priser, ekonomisk tillväxt och rumsliga beroenden. Disputationen äger rum kl 13.15 i sal S213h, Samhällsvetarhuset, Fakultetsopponent är Professor Bernard Fingleton, Department of Land Economy, University of Cambridge.
Krister Sandberg, född 1973, växte upp i Ekeby utanför Helsingborg. 1992 flyttade han till Umeå och avlade under våren 1996 en Pol Mag-examen. Efter ett års arbete på Ekeby Sparbank återvände sedan Krister till Umeå för att påbörja sin forskarutbildning.
Krister Sandberg nås på:
Centrum för regionalvetenskap (Cerum), Umeå universitetTel: 090-786 98 28 E-post: krister.sandberg@econ.umu.se
