Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon
Publicerad: 20 maj, 2015

Sverige följer inte EU:s ersättningsregler

NYHET Det är tveksamt om den svenska regleringen av kommunernas betalning till aktörer inom vård, omsorg och skola överensstämmer med EU:s regler. Det visar Caroline Wehlander i en ny avhandling från Juridiska institutionen vid Umeå universitet.

Inom EU-rätten används konceptet “tjänst av allmänt ekonomiskt intresse” (Services of General Economic Interest, SGEI). För SGEI gäller regler som ska balansera EU:s fria rörlighet och konkurrens med de allmänna intressen och fundamentala rättigheter som ligger till grund för regler om skola, vård och omsorg, men även områden som avfallshantering och eldistribution. I korthet innebär SGEI att konkurrensen kan begränsas om det behövs för att säkerställa att ett välfärdsuppdrag ska fullföljas.

– Tolkningen av EU-reglerna, och en granskning av hur de införlivas i medlemsstaternas lagstiftning, är utomordentligt viktigt i en tid då den offentliga sektorn, inte minst sociala tjänster som vård och utbildning, blir alltmer marknadsorienterade överallt i Europa, säger Caroline Wehlander.

I sin avhandling har Caroline Wehlander studerat om EU-regleringen begränsar medlemsstaternas frihet att liberalisera offentligt finansierade sociala tjänster, samt SGEI:s effekt på den lagstiftning som utgör grunden för de svenska valfrihetssystemen inom hemtjänst och skola.

Studien visar att både offentliga och privata producenter i svenska valfrihetssystem för hemtjänst och skola, faktiskt bedriver en ekonomisk verksamhet. Det är mycket tveksamt om de svenska regler som styr kommunernas ersättning till producenterna i dessa system är kompatibla med de EU-regler om statligt stöd som styr finansieringen av SGEI.

Avhandlingen visar också att en central utgångspunkt är om en välfärdsverksamhet kan betraktas som ekonomisk eller i teorin kan vara ekonomisk. Det räcker med det sistnämnda för att alla medlemsstater inom EU måste anpassa sin reglering inom området efter kravet på fri rörlighet. Det leder i sin tur till att liberaliseringar inom välfärdssektorn i vissa medlemsstater kan medföra krav på regeländringar och uppluckringar av motsvarande verksamheter i andra medlemsstater. En dominoeffekt som kan bli aktuell inom exempelvis skolverksamheten.

– En tänkbar effekt är att stora skolföretag i Sverige skulle kunna ifrågasätta att andra EU stater hindrar deras fria rörlighet genom att ha regler som innebär att de ersätter endast icke-vinstsyftande skolor, säger Caroline Wehlander.

Läs hela eller delar av avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Caroline WehlanderTelefon: 073-0218183
E-post: caroline.wehlander@jus.umu.se

Redaktör: Eva Stoianov