Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 24 nov, 2021

Sveriges första kvinnliga statsminister – ”En symbolisk betydelse”

NYHET Den 24 november 2021 är en historisk dag, dagen då Sverige fick sin första kvinnliga statsminister. – Det utmanar de maktstrukturer som präglar vårt samhälle, genom att visa att kvinnor inte har sämre möjligheter att leda vårt land än vad män har, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Men det blev en skakig start för Magdalena Andersson (S). Ännu en statsministeromröstning krävdes innan hon kunde installeras.

Text: Johanna Fredriksson

Under hösten 2021 lämnade statsminister Stefan Löfven (S) in sin avskedsansökan. Landets socialdemokrater var sedan eniga om att lägga fram finansminister Magdalena Andersson som statsministerkandidat. Omröstningen hölls i Riksdagen på förmiddagen den 24 november och resultatet blev 117 ja, 174 nej, 57 avstår och 1 frånvarande. Eftersom mindre än hälften av Riksdagens ledamöter röstade nej så godkände kammaren Magdalena Andersson som Sveriges 34:e statsminister, den allra första kvinnan på posten.

Ett framsteg för jämställdheten.

Men samtidigt har det gått 100 år sedan svenska kvinnor fick rösträtt och Sverige är sist av alla nordiska grannländer att få en kvinnlig regeringschef.

– Det kan ju verka märkligt att Sverige är så sent ute. Inte minst eftersom den svenska riksdagen länge varit ett av de parlamenten i världen med jämnast könsfördelning under många år, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och fortsätter:

– Samtidigt präglas samhället av manliga maktstrukturer och de politiska partierna är inget undantag och det påverkar möjligheten för kvinnor att ta sig fram även i politiken, säger han.

Men i detta avseende skiljer Sverige sig inte från de nordiska grannländerna och är därför ingen tydlig anledning att vara senare ute än andra. Magnus Blomgren tror att det i viss utsträckning är tillfälligheter som ligger till grund för Sveriges del.

–  Exempelvis skulle läget med all sannolikhet sett annorlunda ut om inte utrikesministern Anna Lindh mördats 2003, säger han.

Utmanar maktstrukturer

Magnus Blomgren tror inte att det faktum att statsministern är kvinna kommer att påverka den politik som regeringen kommer att bedriva.

– Däremot har det troligen en stor symbolisk betydelse. I förlängningen utmanar det de maktstrukturer som präglar vårt samhälle, genom att visa att kvinnor inte har sämre möjligheter att leda vårt land än vad män har, säger han.

Det är svårt att sia i hur Magdalena Anderssons ledarskap kommer att skilja sig från Stefan Löfvens. Då det är en helt ny position för henne så kommer det troligtvis att växa fram.

–  Jag tror dock att hon kommer att vara tydligare i sitt politiska budskap och hon är tveklöst en skickligare debattör.

Skulle mycket väl kunna beskrivas som en stark och skicklig ledare om hon varit en man.

Hon framställs ofta som en tuffare och mer kompromisslös politiker, vilket det har varit mycket fokus på i presentationer om henne inför omval av statsminister.

– Men jag är inte säker på att det stämmer och jag tror det handlar om två saker. För det första har hon innehaft rollen som finansminister, vilket innebär att hon ska vara mer obeveklig. För det andra är hon kvinna och att hon nu beskrivs som att närmast ha osympatiska drag skulle mycket väl kunna beskrivas som en stark och skicklig ledare om hon varit en man, säger Magnus Blomgren.

Skakig start, ny omröstning

Den svenska regeringssituationen har varit skakig under flera mandatperioder. Exempelvis tog det fyra månader för Stefan Löfven att bilda regering efter valet 2018. Sedan har det varit misstroendeförklaringar och regeringskriser.

Under onsdagseftermiddagen den 24 november blev det dessutom klart att regeringens budget föll och det är i stället oppositionens (SD, M, och KD) budget som gäller för resten av mandatperioden. Detta kunde Miljöpartiet, MP, inte tolerera och valde därför att kliva av regeringssamarbetet, vilket  innebar att man behövde göra en ny statsministeromröstning. 

– Orsaken är att när talmannen bad Magdalena Andersson att bilda regering, så var det mot bakgrund att MP var med i underlaget, säger Magnus Blomgren. 

Magdalena Andersson bad sedan om att bli entledigad från statsministerposten, drygt sju timmar efter att hon blivit vald och innan hon ens blivit installerad. Men hon sade på en gång att hon är beredd att ställa upp på att bli omröstad igen. 

Valdes igen

Måndagen den 29 november arrangerades en ny statsministeromröstning med Magdalena Andersson som kandidat i riksdagen. Även denna gång blev det färre nej än ja och nedlagda röster.

Än en gång blev hon vald till Sveriges första kvinnliga statsminister.

Denna gång som ledare över en enpartisregering. Den 30 november presenterade hon sin regering med en rad nya ministrar, då MP lämnat samarbetet. 

Det formella regeringsskiftet ägde rum vid en konselj på slottet under ledning av H.M Konungen under eftermiddagen den 30 november.