NYHET
Trots att tandställningar innehåller nickel ökar de inte risken för kontaktallergi hos ungdomar. Tvärtom verkar tandreglering som påbörjas före piercing snarare minska allergirisken, konstaterar Ronny Fors i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 22 maj.
Nickel är det ämne som har störst betydelse för utveckling av kontaktallergier, både hos ungdomar och vuxna. Begränsningar i metallens användning är fastlagda i EU:s s.k. nickeldirektiv. Nickelallergierna anses ha ökat inte minst till följd av ungdomskulturen med håltagning, ”piercing”, men betydelsen av detta är osäker. En stor andel unga exponeras för nickel i de metallegeringar som ingår i ortodontisk apparatur, dvs. tandställningar av olika slag.
Mot bakgrund av allergier efter piercing finns en oro för allergier pga. sådan behandling, men avhandlingen visar ingen ökad risk för nickelallergi hos ungdomar med tandställning trots att de uppenbarligen har exponerats för nickel via munhålan. Tidig behandling med tandställning, som påbörjas före piercing, verkar snarare minska risken för nickelallergi. Graden av minskad risk har samband med den beräknade mängden nickel som frisatts från apparaturen och med behandlingstidens längd. Förklaringen ligger troligen i att immunsystemets tolerans för metallen utvecklas genom tidig tillförsel av nickel via munhålan.
Avhandlingens resultat bygger på en tvärsnittsstudie med svenska skolungdomar, där ca 6 000 skolelever i Umeå och Örebro besvarade en enkät med frågor om bl.a. livsstil och tidigare exponering för nickel samt nära 4 500 testades för nickelallergi med epikutantest (lapptest). Exponering för ortodontisk apparatur bekräftades med tandvårdsjournaler och förekomsten av nickel i tandbeläggningar (plack) och saliv undersöktes kliniskt.
Nickel kunde påvisas i högre mängd i dentalt plack hos ungdomar med tandställning jämfört en kontrollgrupp utan sådan. En högre andel flickor än pojkar, 13.3 % mot 2.5 %, visade positivt test för nickelallergi. Nickelallergierna var vanligast på yrkesinriktade skollinjer och minst vanliga på naturvetenskaplig linje, något som sannolikt speglar skillnader i elevernas livsstil och exponering för nickel. Fler flickor än pojkar rapporterade piercing, vegetarisk eller vegankost samt rökning. Dubbelt så många flickor som pojkar rapporterade att de hade minst en tatuering, vilket antyder ett ändrat könsmönster på det området. Det finns ett starkt samband mellan livsstil och nickelallergi, men trots förändringar i livsstil bland ungdomar kan ingen större motsvarande förändring noteras i andelen nickelallergi jämfört äldre svenska data.
Avhandlingens resultat kan nu tjäna som basdata för framtida studier kring konsekvenserna av begränsningar av nickelexponeringen, t.ex. via Nickeldirektivet, men också för studier av i vilken mån förändringar i ungdomars livsstil inverkar på nickelallergierna.
Torsdagen den 22 maj försvarar Ronny Fors, Inst. för odontologi, enheten ortodonti, samt Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Nickel allergy in a Swedish adolescent population and its relation to orthodontic treatment and lifestyle factors. Svensk titel: Nickelallergi i en svensk ungdomspopulation och dess samband med ortodontisk apparaturbehandling och några livsstilsfaktorer.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor Arne Hensten, Tandläkarutbildningen, Universitetet i Tromsö.
Ronny Fors kommer ursprungligen från Sandsund i Pedersöre kommun, Finland, där han tog studentexamen 1988. Han tog tandläkarexamen vid Umeå universitet 1994, erhöll specialistkompetens i ortodonti (tandreglering) 2006 och arbetar sedan dess som övertandläkare vid specialistkliniken i ortodonti vid Tandläkarhögskolan i Umeå. Han kan nås på tel. 090-785 61 94 (expedition), 090-785 62 00 (reception), epost: ronny.fors@odont.umu.se
