Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 02 jun, 2008

Tarmbakterie minskar eksem hos spädbarn

NYHET Tillförsel av en probiotisk bakterie under avvänjningen från amning påverkar tarmflorans funktion och immunförsvarsbalans och minskar förekomsten av eksem hos spädbarn. Det visar Christina West i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 5 juni.

Tarmfloran och immunförsvaret är i nära samverkan. En aktuell teori är att den ökning av allergier och autoimmuna sjukdomar som vi sett i industrialiserade länder de senaste decennierna delvis kan förklaras av en förändrad tarmflora. En tarmflora rik på laktobaciller och bifidobakterier anses gynnsam och är typisk för ammade men inte för ersättningsuppfödda barn.

Probiotika, främst mjölksyrabildande laktobaciller och bifidobakterier, är ofarliga, hälsobefrämjande bakterier som kan tillföras via livsmedel eller i annan form. Genom att tillföra den probiotiska bakterien Lactobacillus F19 (LF19) dagligen i barngröt från 4–13 månaders ålder, d.v.s. under den period barnen avvandes från amning, kunde andelen laktobaciller i tarmfloran bibehållas. En kontrollgrupp barn som fick samma gröt men utan LF19 under samma tidsperiod uppvisade minskad andel laktobaciller.

De barn som regelbundet åt barngröt med LF19 hade i jämförelse med barnen i kontrollgruppen ett förändrat mönster av korta fettsyror i avföringen, vilket kan ses som en förändring av tarmflorans funktion. Förekomsten av eksem var också lägre i den grupp som fått LF19 jämfört med kontrollgruppen. Förklaringen skulle kunna vara att probiotika gav förändringar i tarmflorans funktion och en gynnsam immunförsvarsbalans. En del av spädbarnets immunförsvar är otränat och behöver stimuleras för att utvecklas.

Immunförsvaret kan delas in i Th1-svar (T-hjälparcell typ 1) och Th2-svar (T-hjälparcell typ 2). Th1-svar är viktigt för den cellförmedlade immuniteten och ett för dominerande svar sätts i samband med flera autoimmuna sjukdomar. Th2-svar är å andra sidan viktigt för den antikroppsförmedlade immuniteten och ett för kraftigt Th2-svar ses vid allergi.

Nyligen har vi också fått förståelse för att en typ av reglerande T-celler hjälper till att styra immunsvarets styrka och balansen mellan Th1- och Th2-svar. Under graviditeten är fostret under påverkan av mammans immunsystem som är Th2-dominerat för att undvika en immunologisk reaktion som leder till att fostret stöts bort. Under barnets första levnadsmånader är den gängse uppfattningen att spädbarnets immunförsvar fortsätter att vara Th2-dominerat. Successivt ska därefter ett balanserat immunsvar utvecklas.

2/3 av vårt immunsystem finns i tarmen och det utsätts ständigt för ämnen från födan, bakterier och andra mikroorganismer som passerar genom mag-tarmkanalen. Det är mycket viktigt att tarmens immunsystem lär sig att skilja på vän och fiende bland dessa ämnen och inte reagerar på vanliga födoämnen eller gynnsamma bakterier som normalt finns i tarmen.

I den aktuella studien påvisades en starkare Th1/Th2-kvot vid 13 månaders ålder, d.v.s. en snabbare utvecklad balans hos de barn som fått gröt med LF19. Däremot påvisades inga skillnader mellan grupperna när det gäller allergen-specifika IgE-antikroppar, d.v.s. antikroppar som är drivande i den allergiska processen. Till skillnad från vissa andra liknande studier var det ingen skillnad mellan probiotikagrupp och kontrollgrupp i antalet dagar med infektionssymtom. Däremot hade barnen i den grupp som fått LF19 något färre dagar med antibiotikabehandling jämfört med barnen i kontrollgruppen.

Torsdagen den 5 juni försvarar Christina West, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik och Institutionen för klinisk mikrobiologi, immunologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Feeding Lactobacillus paracasei ssp. paracasei strain F19 to infants during weaning: Effects on adaptive immunity and gut microbial function. Svensk titel: Effekter av probiotika under avvänjningen på förvärvad immunitet och tarmflorans funktion. Disputationen äger rum kl 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Outi Vaarala, Folkhälsoinstitutet, Helsingfors, Finland.

Christina West nås på telefon 090-785 22 16 eller e-post christina.west@pediatri.umu.se

Redaktör: Bertil Born