NYHET Vad har elevers egna känslor för betydelse när elever har textilslöjd i skolan och hur påverkas deras lärande av den egna känslomässiga upplevelsen? I avhandlingen "Lust och olust – elevers erfarenheter i textilslöjd", undersöker Stina Westerlund elevers upplevelser av skolarbete inom slöjdämnets textila materialområde samt hur deras känslor spelar in i själva hantverket och i de slöjdföremål de arbetar med att framställa.
Stina Westerlund Foto: Per Melander, UmU
Avhandlingens resultat visar på stora skillnader mellan elever vad gäller vilken roll känslorna kommer att ha i arbetsprocessen. Detta ger fundamentalt olika förutsättningar för lärande i ämnet. Skillnaderna visar sig bland annat i hur elever hanterar osäkerhet eller frustration när de stöter på problem och arbetet inte förlöper som de inledningsvis tänkt sig och planerat.
Resultatet visar även att den sociala omgivningen och samspelet mellan eleverna och med läraren är betydelsefullt för hur elever kan hantera egna känslor, samt att humor och känslomässigt stöd från omgivningen bidrar till förmågan att byta perspektiv och på så sätt bidrar till att vidga förståelsen av vad som sker i arbetsprocessen.
Betydelsefullt för den känslomässiga upplevelsen är också hur läraren organiserar undervisningen, uppgifterna och möjliggör socialt samspel. Lärarna arbetar med att forma en tillåtande miljö med spelrum för elevers kreativitet. Textilslöjdens utformning bygger på att elever ges inflytande och ett frirum i arbetet.
Elevers upplevelser av arbetet visar sig i avhandlingen påverkade av förändringar utanför skolan.
– Samhällets utveckling bidrar till ett förändrat förhållningssätt till föremål överlag. Det industriellt designade och att vi ständigt omges av ett överflöd av prylar försvårar för en del elever att känslomässigt hantera det motstånd de möter när de ska lära genom att själva utforma och framställa textila föremål, säger Stina Westerlund.
– I arbetet ingår att elever får brottas med att kunna behärska olika material, redskap och tekniker. Samhällsförändringar visar på en flyktighet i relation till föremål som spelar in i elevernas känslomässiga relation till det egna slöjdföremålet. Att praktiskt arbete tar tid och kan bjuda rejält motstånd visade sig utmanande för flertalet elever och gav också upphov till starka känslouttryck i slöjdsalen.
Samtidigt uttrycker elever även positiva känslomässiga upplevelser av att själva kunna utöva egenmakt genom att framställa föremål och betonar glädjen i det unika och att utforma något av personlig betydelse.
Avhandlingen är den första som fokuserar känslomässiga aspekter av textilslöjd ur ett elevperspektiv och dessutom kopplar detta till lärande. Den bidrar därmed med kunskap om vilken betydelse känslorna har för lärandet, ett område som hittills är svagt beforskat inom utbildningsvetenskap.
För lärare i slöjd kan avhandlingen utgöra ett stöd när det kommer till att stötta elever i arbetsprocesser som i stor utsträckning karaktäriseras av känslomässiga svängningar när elevers förmåga prövas. Generellt bidrar avhandlingen till ökad förståelse av känslomässiga aspekter av processuellt arbete och problemlösning.
Disputationen ägde rum fredag den 20 mars kl. 13.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är professor Marléne Johansson, Slöjdlärarutbildningen, Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet.
Avhandlingen finns publicerad digitalt
Stina Westerlund, tel 076-79 300 57, 090-786 94 77, stina.westerlund@umu.se
Redaktör: Per Melander