NYHET
Ny forskning från Umeå universitet och Göteborgs universitet visar att tidspress leder till lägre välbefinnande eftersom det hindrar människor från att göra saker som är viktiga eller avkopplande. Åtminstone hos känsliga personer leder tidspress dessutom till stress.
Ett stort antal forskningsresultat under senare år har kartlagt vad det är som påverkar att människor känner känslomässigt välbefinnande och är nöjda med sina liv. En betydelsefull faktor är möjligheten att uppnå viktiga saker i sin vardag. Den aktuella forskningen är ett av få försök att undersöka vad det är i vardagen som motverkar välbefinnande. Resultaten visar att tidspress är en sådan faktor. Tidspress uppkommer inte sällan på grund av en önskan att hinna med så mycket som möjligt.
Forskningen visar att tidspress är högre under fritiden än under arbetstid samtidigt som välbefinnandet är högre. En förklaring är att fritiden erbjuder många positivt värderade aktiviteter, men att valet av alltför många leder till tidspress.
Tidspress kan utgöra ett folkhälsoproblem. Att minska arbetstiden är en åtgärd som kan vidtas om det leder till bättre rekreation. Att lära ut metoder för att mer effektivt använda tiden är en annan åtgärd. Det är särskilt viktigt att lära sig att prioritera.
Undersökningen kommer att publiceras som “Emotional well-being related to time pressure, impediment to goal progress, and stress-related symptoms” i den vetenskapliga tidskriften Journal of Happiness Studies. Författare är Tommy Gärling och Amelie Gamble från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet samt Filip Fors och Michael Hjerm från Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.
Om undersökningen
Två enkäter har gjorts med 1507 respektive 240 arbetstagare vid svenska arbetsplatser. Deltagarna var från 19 till 74 år gamla. Något fler kvinnor än män deltog. I den första enkäten ställdes endast frågor om tidspress och välbefinnande på arbetsplatsen och under fritiden. I den andra enkäten ställdes även frågor om i vilken utsträckning deltagarna ansåg att de uppnådde viktiga saker i sin vardag samt frågor om stressymptom. Välbefinnande mättes i båda enkäterna genom självbedömningar av frekvensen av positiva och negativa känslor under den senaste månaden, vilket är den metod som blivit en internationell standard i undersökningar av välbefinnande. Frågorna om stressymptom var även sådana som användes i andra undersökningar. Övriga frågor var särskilt konstruerade för undersökningen.
För mer information, kontakta gärna:
Filip Fors, forskningssamordnare, Sociologiska institutionen, Umeå universitet, telefon 090-786 78 25
Tommy Gärling, Professor, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.
