Titthålskirurgi fullgod operationsmetod vid gallblåsecancer
NYHET
Prognosen för patienten vid operation av gallblåsecancer med så kallad titthålskirurgi är väl så bra som vid en motsvarande öppen operation. Det är en viktig slutsats i den avhandling i kirurgi som Owe Lundberg försvarar den 14 maj.
Gallblåsecancer är en relativt ovanlig tumörtyp men förekommer i ca 1 % hos de patienter som opereras för gallsten. Den är ofta ett överraskningsfynd, då en tumör i gallblåsan kan vara svår att skilja från yttringar av gallstenssjukdomen som inflammation, smärta etc.
Owe Lundberg har tittat på alla gallblåsetumörer som opererats vid de större sjukhusen i Sverige 1991–1994. Med hjälp av cancerregister, operationsregister samt patientjournaler fann han 55 patienter med gallblåsecancer som opererats med laparoskopisk teknik och 187 som opererats med konventionell öppen teknik. Metastaser i operationsärret förekommer efter båda typerna av kirurgi. Även om andelen ärrmetastaser i den laparoskopiskt opererade gruppen var högre noterades snarast en bättre överlevnad för dessa patienter.
Gallblåsecancer är en sjukdom med mycket dålig prognos och de flesta patienterna har en överlevnadstid som understiger ett år efter fastställd diagnos. Metastaser i operationsärret, vare sig de uppträder efter öppen eller laparoskopisk kirurgi är ytterligare en orsak till den redan dåliga prognosen vid gallblåsecancer.
Experimentellt har han undersökt hur den gasinblåsning (insufflation) som används vid laparoskopisk kirurgi påverkar tumörtillväxten i bukhålan samt i bukväggen på råtta. Inblåsning av luft såväl som koldioxid ökade tumörtillväxten i bukhålan efter injektion av tumörceller. Insufflation av dessa gaser minskade också blodflödet i bukväggen på råtta och samtidigt noterades en ökad tumörtillväxt i bukväggen av såväl luft- som koldioxid-insufflerade djur. Injektion av tumörceller i bukväggen gjordes också efter mekanisk avstängning av blodflödet i bukväggsmuskulaturen. Även detta gav en viss ökad tumörtillväxt.
Sammanfattningsvis finns det inga belägg för att laparoskopisk kirurgi vid gallblåsecancer skulle innebära en försämrad prognos även om det finns indikationer på en ökad frekvens ärrmetastaser. Det kan dock finnas företeelser i den laparoskopiska kirurgin som påverkar tumörspridning och tumörtillväxt både i positiv och i negativ riktning.
Fortsatt klinisk och experimentell forskning är avgörande för att vi ska kunna identifiera och minimera laparoskopiteknikens eventuella negativa effekter och samtidigt utnyttja dess positiva potential vid kirurgi på patienter med cancersjukdom.
Owe Lundberg är uppväxt i Skellefteå och läkarutbildad i Umeå. Han gjorde sin AT och fortsatt kirurgutbildning (ST) vid sjukhuset i Torsby 1987–1993. Sedan 1993 är han anställd vid Kirurgiska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå där han tjänstgör som överläkare vid sektionen för tarmkirurgi.
Han nås på telefon 090-785 85 44, mobiltelefon 070-341 70 63 eller e-post: owe.lundberg@surgery.umu.se
Fredagen den 14 maj försvarar Owe Lundberg, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kirurgi sin avhandling med titeln Laparoscopy and tumour growth. Svensk titel: Laparoskopisk kirurgi – påverkan på tumörspridning och tumörtillväxt. Disputationen äger rum kl 13.00 i sal B, 9 tr. Tandläkarhögskolan, Umeå. Fakultetsopponent är docent Dag Arvidsson, Kirurgiska institutionen, Karolinska sjukhuset, Stockholm.
En porträttbild på Owe Lundberg finns att ladda hem här: www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Om du vill läsa mer i denna avhandling finns den att ladda hem som pdf-dokument. Sök i universitetsbibliotekets databas: publications.uu.se/umu/theses/
