Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 23 sep, 2004

Topografi visar på artrikedom i skogen

NYHET Utifrån topografin kan man förutsäga var det finns artrika respektive artfattiga områden i den boreala skogen – norra barrskogsbältet. Det visar Ursula Zinko i sin avhandling.

Med topografins hjälp kan man modellera hur grundvattnet rinner i marken och skapa ett fuktighetsindex. Ett högt index visar att det finns mycket grundvatten nära markytan, medan ett lågt index indikerar det motsatta.

Studien visar att i områden med höga fuktighetsindex finns många kärlväxtarter (växter som har kärl att transportera vatten och näring, allt som man tänker på som vanliga växter som träd, ris, örter och gräs) och på områden med låga fuktighetsindex finns få arter. Andelen mer ovanliga kärlväxtarter visade sig också vara högre på områden med höga fuktighetsindex jämfört med låga index.

Även markens pH-värde studerades i relation till fuktighetsindexet. Det var högre pH-värden i områden med höga än med låga fuktighetsindex. Fuktighetsindex kan bli användbart inom naturvårds- och skogsbruksplanering eftersom man kan använda det för att identifiera områden med speciella markförhållanden innan man går ut och inventerar i fält. Större delen av den boreala skogen har relativt låga fuktighetsindex – marken är relativt torr med låga pH-värden och få kärlväxtarter. Det är bara en mindre andel av skogen som har höga fuktighetsindex, med de speciella markförhållanden som råder där.

Sambandet mellan artrikedom hos kärlväxter och fuktighetsindexet studerades i två områden; ett öster om Åmsele, Västerbotten, och ett strax väster om Kälarne, Jämtland. I Kälarne var markens pH-värde och artrikedom av kärlväxter högre i områden med höga fuktighetsindex jämfört med i Åmsele. Även andelen mer ovanliga kärlväxtarter var högre i Kälarne i områden med höga fuktighetsindex jämfört med i Åmsele. Detta visar på att markens pH-värde verkar ha stor betydelse för hur artrika olika skogsområden är.

Vidare visade studien att områden med många kärlväxtarter även hyser många mossarter. Däremot sammanfaller inte områden med många lavarter med områden som har många kärlväxt- och mossarter. Detta innebär att kärlväxter skulle kunna användas som en s k indikatorgrupp för att finna områden som har stor artikedom av mossor. Eftersom kärlväxter är mer kända än mossor och till del mer lättidentifierade i fält kan även detta resultat vara viktigt för naturvården.

Fredagen den 1 oktober försvarar Ursula Zinko, institutionen för ekologi och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Plants go with the flow: predicting spatial distribution of plant species in the boreal forest. Svensk titel: Växter följer strömmen: att förutsäga rumslig fördelning av kärlväxtarter i den boreala skogen. Disputationen äger rum kl 10.00 i P.O. Bäckströms sal, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. Fakultetsopponent är professor Håkan Rydin, instiutionen för ekologi och evolution, Uppsala universitet.

Länk till e-publicering av avhandlingen: publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=315

Ursula Zinko nås på:Tel:090-786 71 51
E-post: ursula.zinko@eg.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg