Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 23 jan, 2014

Toppforskare föreläser om det nyupptäckta försvaret hos bakterier

NYHET Forskningen om bakteriernas försvar mot angrepp utifrån, CRISPR/Cas9, som bland annat har genomförts vid Umeå universitet, fick sitt stora genombrott 2013 och i dag är det svårt att hitta ett hetare forskningsfält internationellt. På fredag, den 24 januari, föreläser Umeåforskaren Emmanuelle Charpentier, som står i frontlinjen på området.

Text: Mattias Grundström Mitz

CRISPR, som står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats, hör hemma i arvsmassan, DNA, hos bland annat bakterier. Dessa små DNA-snuttar har varit kända sedan 1980-talet, forskarna trodde länge att CRISPR var en form av ”skräp-DNA” – alltså DNA utan information.

För nio år sedan, 2005, började några forskare undersöka om CRISPR kunde vara en del av bakteriernas försvar mot angrepp utifrån, och 2007 stod det klart att det faktiskt handlade om ett adaptivt immunförsvar hos bakterier, det vill säga ett försvar med förmåga att minnas angripande virus och därmed stå bättre rustade mot framtida attacker.

Idag tävlar forskargrupper över hela världen om att vidareutveckla den teknik som kallas CRISPR/Cas9 med sikte på bland annat nya behandlingar för många svåra sjukdomar. Tidskrifterna Science och Nature har utnämnt CRISPR/Cas9 till ett av det gångna årets viktigaste vetenskapliga framgångar. Emmanuelle Charpentier, gruppledare vid MIMS, Umeå universitet, och Helmholtz Centre for Infection Research (HZI) i Braunschweig, Tyskland, är en av förgrundsgestalterna på området och hon ser stora möjligheter med tekniken.

– Genom CRISPR/Cas9 skulle man kunna utveckla genterapier för ett mycket stort antal sjukdomar där det idag saknas behandling helt, eller där behandlingen skulle kunna bli mycket effektivare, säger Emmanuelle Charpentier.

Exempel på sjukdomar som skulle kunna få nya behandling med hjälp av CRISPR/Cas9 är blödarsjuka, sickelcellanemi, Pompes sjukdom, Huntingtons sjukdom och cystisk fibros. CRISPR/Cas9-tekniken skulle också kunna resultera i nya behandlingar för svåra virussjukdomar. Redan idag pågår forskning om bland annat HIV med hjälp av CRISPR/Cas9.

Läs en populärvetenskaplig artikel om Emmanuelle Charpentiers forskning.

Föreläsningen äger rum kl. 15.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal B, Unod T09, plan 9. Emmanuelle Charpentier kommer att vara tillgänglig för frågor från journalister efter föreläsningen, eller efter överenskommelse.

För mer information, kontakta:
Eva-Maria Diehl, informatör, MIMS
Telefon: 073-088 57 31
E-post: eva-maria.diehl@mims.umu.se

Fakta om MIMS och UCMR
Emmanuelle Charpentier har genomfört sin forskning om CRISPR/Cas9 vid laboratoriet för molekylär infektionsmedicin, The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS. MIMS är en forskningsnod som utgår från European Molecular Biology Laboratory, EMBL, som har sitt huvudlaboratorium i Heidelberg, Tyskland. MIMS är placerat vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) vid Umeå universitet, och knyter samman ett antal internationellt framstående forskare verksamma inom områdena mikrobiologi, molekylärbiologi, kemi och fysik.