Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 25 nov, 2014

Trä- och metallslöjdsalen – en tyst mansfostran för alla

NYHET På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen, och vilka erfarenheter görs när dagens elever möter denna miljö? I avhandlingen Det sitter i väggarna undersöker Erik Sigurdson, Umeå universitet, hur specifika kroppsliga erfarenheter lever vidare i trä- och metallslöjdsalen, hos både flickor och pojkar, och vid sidan om språket.

Erik Sigurdson

Genom observationer av slöjdlektioner drar Sigurdson slutsatsen att trä- och metallslöjdsalen fortfarande är en lärmiljö där ett kroppsligt och grundläggande identitetsarbete tar stor plats, eftersom eleverna rent fysiskt måste förhålla sig till slöjdsalens platser, utrustning och material. 

Nu presenteras en avhandling rörande skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. Avhandlingen behandlar hur elever oavsett kön gör de erfarenheter som förr bara riktades till pojkar. Eftersom analyserna fokuserar kroppslighet och rumslighet snarare än tal, ges här en alternativ bild av hur maskulinitet görs eller upplevs i trä- och metallslöjdsalen, hos såväl flickor som pojkar.

– Denna studie är därför ett viktigt bidrag i förståelsen av trä- och metallslöjdens lärmiljö, inte minst i en tid då både textilslöjd och trä- och metallslöjd ryms under en gemensam kursplan, och slöjdämnets åtskilda lärmiljöer diskuteras alltmer av slöjdlärare, säger Erik Sigurdsson.  

– Avhandlingen visar att trä- och metallslöjdsalen byggdes och utrustades för att skapa vissa kroppsrörelser och upplevelser hos gruppen pojkar, men att dessa upplevelser är tillgängliga även för flickor idag genom trä- och metallslöjdens rum, verktyg och material.

– Analyserna visar också att trä- och metallslöjdsalen förändrats över tid. Den har efterhand gjorts teknisk och riskfylld, men också alltmer social. Förutom att elever uppfattar trä- och metallslöjdens olika platser, verktyg och maskiner som mer eller mindre tillgängliga beroende på könstillhörighet och vana av rummet, skapas också erfarenheter som inte nödvändigtvis är uttalade.

Centralt för dessa kroppsliga erfarenheter är de tredimensionella, hårda och tysta materialen i trä- och metallslöjden, den vanligtvis avlånga formen på material och verktyg samt de fria ytor som numera präglar lärmiljön. De kroppsliga erfarenheter som främjas i en traditionell trä- och metallslöjdsal beskrivs i avhandlingen som grundläggande, krävande och ovanliga i skolan, eftersom syn och tal har en nedtonad betydelse vid arbete i de hårda, tredimensionella och tysta materialen.

– En slutsats är också att trä- och metallslöjdsalens maskulina kod inte har att göra med att pojkar eller flickor skulle ha olika kroppsliga förmågor, utan snarare att de allmänmänskliga kroppsliga förmågor som utvecklas i trä- och metallslöjden förbehållits pojkarna på en politisk nivå, genom slöjdämnets isärhållande av flickor och pojkar.

Avhandlingen bygger på genusvetenskapliga och fenomenologiska teorier om identitet och kroppslighet. Genom dessa teorier analyseras observationer av traditionell trä- och metallslöjdsundervisning på högstadiet. Hur eleverna förhållit sig till rummet, skyddsutrustningen, verktygen, materialen och varandra, har stått i fokus för observationerna.

Disputationen äger rum fredag 28 november kl. 13.00, Humanisthuset, Hörsal E, Umeå universitet. Opponent är professor Mikael Alexandersson, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.

Avhandlingen Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdsalens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden, finns publicerad digitalt.

Kontakt:

Erik Sigurdson, erik.sigurdson@umu.se, tel. 090-786 52 69

Redaktör: Per Melander