Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Träningsprogram kan stärka kognitiva förmågor

NYHET Du har säkert hört att det är nyttigt att lösa korsord på äldre dagar för att hålla hjärnan igång. Men stämmer det? Vilka effekter har träning av hjärnan? Petra Sandberg har i sin avhandling undersökt korttids- och långtidseffekter av olika metoder för att träna människors minne och exekutiva funktioner hos unga och äldre vuxna.

Den förväntade livslängden ökar över hela världen. Men en åldrande befolkning innebär också utmaningar. En sådan utmaning är att minne och andra intellektuella – eller kognitiva – förmågor tenderar att försämras med ökad ålder, också i frånvaro av demens. Tidigare studier har visat att människor som levt i intellektuellt stimulerande miljöer till viss del är skyddade från åldersrelaterade kognitiva nedsättningar, som till exempel sämre minne, och i vissa fall till och med från demenssymptom. Kognitiv träning är ett sätt att studera varför sådana effekter uppkommer.

I en avhandling har Petra Sandberg i tre studier undersökt träning av kognitiva förmågor hos ett trettiotal äldre och lika många yngre personer. Till de exekutiva funktionerna räknas bland annat förmågan att kunna koncentrera sig på en krävande uppgift trots störande ljud i omgivningen, tankar på annat eller andra distraktionsmoment. Andra förmågor är att kunna hoppa mellan olika deluppgifter av ett problem utan att bli förvirrad eller tappa fokus, och att kunna uppdatera vilken information som ska hållas aktivt i minnet för stunden. Tidigare forskning tyder på att försämrade exekutiva funktioner är en av orsakerna bakom åldersrelaterade minnesförsämringar generellt.

Båda åldersgrupperna fick bättre resultat i programmet efter träning, jämfört med en kontrollgrupp. Dessutom framkom att den yngre gruppen blev bättre på andra uppgifter som liknade övningsuppgifterna i programmet. Efter ett och ett halvt år höll vissa av de förbättrade resultaten i sig i båda åldersgrupperna, men bara inom samma eller väldigt lika uppgifter som i det ursprungliga träningsprogrammet.
– Sammantaget tyder resultaten på att de här förmågorna till viss del är träningsbara både för unga och äldre, men att åldrandet vid den här typen av relativt korta träningsprogram ändå begränsar förutsättningarna för transfer, alltså förmågan att bli bättre även på sådant man inte direkt tränat, berättar Petra.

I avhandlingens tredje studie undersökte Petra Sandberg minnesstrategier som hjälpmedel för äldre. Deltagarna fick lära sig en minnesstrategi där siffror i en pinkod översattes till bokstäver och ord. Det visade sig att innan de lärt sig minnesstrategin var arbetsminnets kapacitet avgörande för att kunna komma ihåg pinkoden. Men när de fick hjälp av minnesregeln var andra förmågor mer avgörande för att minnas, såsom mental snabbhet, verbal förmåga och det episodiska minnet.
– Genom att lära oss mer om hur vi kan underhålla de kognitiva färdigheterna kan vi i förlängningen förbättra förutsättningarna för att fler äldre ska kunna leva självständiga liv högre upp i åldrarna, menar Petra Sandberg.

Avhandlingen digitalt publicerad

För mer information, kontakta gärna

Petra Sandberg, institutionen för psykologi, Umeå universitetTelefon: 090-786 79 63
E-post: petra.sandberg@umu.se

Fotograf: Ulrika Sahlén

Om disputationen

Fredag den 19 december kl. 9.15 försvarar Petra Sandberg, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Cognitive training in young and old adults – Transfer, long-term effects and predictors of gain. Svensk titel: Kognitiv träning för unga och äldre – Transfer, långtidseffekter och prediktorer för förbättring. Disputationen äger rum i Bt 102, Beteendevetarhuset, kl. 9.15.

Redaktör: Eva Stoianov