Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 24 jan, 2012

Trots en ökad närhet reser vi allt längre till vardags

NYHET Att ha nära till arbete och skola, men också till butiker och fritidsintressen, är något som de flesta av oss värderar högt. Många har också fått närmare till dessa vardagsdestinationer under de senaste åren – ändå reser vi längre sträckor i genomsnitt per dag. – Det verkar som om vi inte nöjer oss med första bästa alternativ utan är allt mer selektiva, säger Katarina Haugen vid Umeå universitet.

Hon har i sin avhandling studerat hur viktigt vi tycker det är att ha nära till arbete, utbildning, servicefunktioner, fritidsaktiviteter och sociala relationer, och hur den fysiska tillgängligheten har utvecklats den senaste tiden. Enligt Katarina Haugens avhandling värderas närhet högt för flertalet destinationer, särskilt för praktiskt betonade destinationer som arbete, skola och livsmedelsbutiker. Men resultaten visar också att vi ofta väljer att besöka mer avlägsna alternativ istället för de närmast belägna.
– I genomsnitt åker vi ungefär dubbelt så långt som vi faktiskt skulle behöva göra, säger Katarina Haugen.

Att avståndet i många fall är underordnat andra faktorer är tydligt för både fritids- och servicedestinationer, som exempelvis idrottsanläggningar, vårdcentraler, livsmedelsbutiker och klädaffärer.
– Kanske upplevs inte de närmaste alternativen som fullgoda, eller att de inte ligger åt rätt håll för att vi ska kunna utföra andra nödvändiga ärenden, säger Katarina Haugen, och påpekar att den ökade tillgången till snabba transportmedel också gjort det lättare för oss att överbrygga avstånden.

Individuella val allt viktigare

Att försöka minimera sitt resande har alltså inte hösta prioritet idag, utan det handlar snarare om att nå de destinationer som bäst överensstämmer med våra egna preferenser.
– Vissa saker är helt utbytbara medan andra är uppfattas som mer unika och väljs på ett mer personligt sätt. Därför är man ofta villig att resa längre till vissa typer av destinationer än till andra. Men så länge det gäller vardagsaktiviteter så finns det ju ganska tydliga begränsningar i hur långa resor man har tid med.

Ökad närhet för de flesta

Baserat på officiella registeruppgifter och information från nationella resvaneundersökningar för åren 1995 och 2005, visar också Katarina Haugen att närheten till flertalet destinationer har ökat för de allra flesta svenskar. Den ökade närheten är faktiskt ett generellt fenomen och inte bara begränsat till städerna – även i många glesbefolkade områden har tillgängligheten förbättrats, mycket beroende på servicefunktioners ändrade lokaliseringsmönster.
– Trots att de flesta har fått närmare till olika vardagsdestinationer finns det förstås enorma skillnader i utgångsläge mellan stad och land när det gäller tillgänglighet.

Längre till släkten

Utvecklingen över tid har alltså medfört en ökad närhet till flera destinationer. Många av dessa destinationer hör dock till dem till vilka närheten anses vara av mindre betydelse, till exempel biografer, klädbutiker och restauranger. Samtidigt har vi fått längre till betydelsefulla sociala relationer, som till exempel föräldrar och vuxna utflyttade barn. Katarina Haugen menar att den fortgående förtätningen av befolkningsfördelningen förklarar en del av utvecklingen.
– Om unga människor väljer att lämna de mer glesbefolkade områdena till förmån för större städer blir ju avstånden till familjemedlemmar, och mellan generationer, ganska stora.

Resultaten baseras på tre olika enkäter med mellan cirka 2 700 och 13 000 deltagare i olika åldrar, och registerdata som omfattar hela befolkningen. Bostadens läge används som geografisk utgångspunkt för studierna.

Fakta om disputationen

Fredagen den 27 januari 2012 försvarar Katarina Haugen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The accessibility paradox – everyday geographies of proximity, distance and mobility. Svensk titel: Tillgänglighetsparadoxen – geografisk närhet, avstånd och mobilitet i vardagsperspektiv. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor David Banister, Transport Studies Unit, School of Geography and the Environment, Oxford University.

Kontaktuppgifter:

Katarina Haugen, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
E-post: katarina.haugen@geography.umu.se
Telefon: 090 786 58 98, 0734 445 007

Läs hela eller delar av avhandlingen

Läs om nyheten i media:

Sydsvenskan: Ökade krav ger längre vardagsresor

Redaktör: Camilla Bergvall