Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Tunnbröd bakades redan under järnåldern

Fredagen den 27 februari försvarar Karin Viklund, Miljöarkeologiska laboratoriet, Arkeologiska institutionen, Umeå universitet sin doktorsavhandling med titeln Sädesslag, ogräs och skördebearbetning i järnålderns Sverige.

Disputationen äger rum i Samhällsvetarhuset, Umeå universitet, sal B kl 10.00
Fakultetsopponent: Professor Corrie Bakels, Arkeologiska fakulteten, universitetet i Leiden, Nederländerna

Avhandlingen är fokuserad på jordbrukshistoria och fynd av växter från arkeologiska utgrävningar. Undersökningar av bevarade ogräsfrön och sädeskorn visar att en ny typ av jordbruk med odling av korn och gödsling av åkrarna etableras i Sverige vid järnålderns början cirka 500 f Kr.

Med denna odlingsform, som fortsätter till järnålderns slut cirka 1 100 och fram till modern tid, blir det nu också ett fast jordbruk möjligt i Norrland. Tidigare försök till jordbruk under sten- och bronsålder i Norrland förblev tillfälliga.

Spridningen av frön från olika växter i järnålderns långhus visar att husen i Norrland haft en fähusdel där man utfodrat djuren med hö som tagits främst från naturliga våtmarksängar. I järnåldershusen längre söderut finns inga tecken på sådant. När det gäller placeringen av kök och trösklada är däremot husens grundplan likadan över hela landet.

Experimentjordbruk

I avhandlingen redovisas också en del av resultaten från experimet med järnåldersjordbruk utanför Umeå 1985–1992. Syftet med försöken var att få bättre insikt i förhistorisk odling och i tillkomsten av de fynd av ogräs och sädeskorn som kommer fram vid arkeologiska utgrävningar.

Avhandlingen utgår från en syn på jordbruket både som en försörjningsstrategi och som en kulturell manifestation. Säden man odlade var ju i första hand ämnad till mat för människor, kanske främst bröd.

Sammanställningar av sädeskornsfynd visar att det norrländska korntunnbrödet har en lång tradition. Det har sina rötter i äldre järnålder då sådant bröd användes i hela Sverige. Det rågbröd som är typiskt för Skåne introduceras i slutet av järnåldern när rågodlingen börjar där, och det mellansvenska rågbrödet, till exempel hårt knäckebröd, kommer till ännu senare.

Människans växtanvändning har genom tiderna också haft en symbolisk dimension. I avhandlingen berörs förekomsten av olika växter i ritualer kring gravläggning och husbyggnad under förhistorisk och historisk tid.

Karin Viklund nås på telefon: 090-786 69 28Fax: 090-786 76 63
E-post: karin.viklund@arke.umu.se

Redaktör: Marit Andersson