NYHET
Alltför få arbeten till lokalbefolkningen, och för lite intäkter för att stimulera den regionala utvecklingen. Det är resultatet av Sveriges satsning på turism i glesbygd. Linda Lundmark, Umeå universitet, anser att satsningen måste utgå från mer lokala förutsättningar.
I Sveriges glesbygdskommuner ökar genomsnittsåldern samtidigt som befolkningsmängden minskar. Allt fler glesbygdsbor står också utan arbete. Inom Sverige och EU har man försökt att motverka utvecklingen genom att stödja turismutveckling och entreprenörskap. Linda Lundmark vid Umeå universitet har studerat den pågående sysselsättningsförändringen i svensk och finsk glesbygd, med fokus på turism och skogsbaserad verksamhet under 1990-talet.
Hon visar att 25 procent av de som arbetar inom turismnäringen i svenska fjällen är unga säsongspendlare som ofta kommer från storstadsområden. Efterfrågan på säsongsarbetskraft, särskilt i vissa fjällkommuner, är enorm och det finns inte tillräckligt många lämpliga säsongsarbetare på plats lokalt. De som bor i kommunerna får därför inte turismjobb i så stor utsträckning att fler väljer att stanna kvar, och turismsysselsättningen har heller inte någon större strukturell påverkan genom till exempel ökad inflyttning.
Linda Lundmark menar att det fortfarande är möjligt att påverka sysselsättningen positivt genom att satsa på turism i glesbygd, men då måste satsningarna utgå från mer lokala förutsättningar. Exempelvis har vissa kommuner ett relativt nära läge till tätbefolkade områden, och därför enklare att locka turister och säsongsarbetare. Genom att underlätta att skriva sig på begränsad tid i kommuner eller göra det möjligt att skriva sig på flera platser samtidigt, kan till exempel fjällkommuner i större utsträckning ta del av de positiva skatteeffekter som följer av en säsongsmässigt större befolkning.
Att skydda natur antas ge fler turister till ett område. Linda Lundmark visar dock att ett ökat antal turister inte automatiskt leder till att fler får arbete i reservat och nationalparksnära områden. Inte heller den skogsbaserade sysselsättningen drabbas negativt i någon större utsträckning, vilket många har ansett vara en naturlig följd av att skydda produktiv skogsmark.
Fredagen den 2 juni försvarar Linda Lundmark, kulturgeografiska institutionen, Umeå universtet, sin avhandling med titeln Restructuring and Employment Change in Sparsely Populated Areas: Examples from Northern Sweden and Finland. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Jarkko Saarinen, geografiska institutionen, Uleåborg universitet.
För mer information, kontakta: Linda Lundmark, kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet, e-post: linda.lundmark@geography.umu.se tel: 090-786 71 53
