Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 20 sep, 2007

Två olika typer av minnen används vid bedömningar

NYHET När en läkare ställer diagnos på en patient gör hon en bedömning, liksom meteorologen som förutsäger vädret. Linnea Karlsson, Umeå universitet, menar att vi kan använda två olika sorters minnen i dessa situationer, och uppgiftens struktur avgör vilket minne vi väljer.

Varje dag gör vi olika bedömningar, några viktigare än andra. Att en läkare gör korrekta bedömningar av patienter som uppvisar ett antal symptom, kan vara livsavgörande. Enligt Linnea Karlsson vid Umeå universitet finns det två typer av minnen som används vid olika bedömningar – det ena är minnet för regler och abstrakta samband, det andra minnet för tidigare händelser. I sin avhandling drar hon slutsatsen att uppgiftens matematiska struktur är en av faktorerna som avgör vilket minne man använder.

Linnea Karlsson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått lära sig bedöma fiktiva uppgifter, till exempel hur giftiga påhittade skalbaggar är eller hur effektiva medicinalväxter vissa blommor är. Deltagarna har under försökets gång fått lära sig ta hänsyn till olika egenskaper (exempelvis benens längd eller blommornas färg) för att kunna göra korrekta bedömningar. Till slut har försökspersonerna lärt sig lösa uppgifterna, som har funnits i två varianter med olika matematisk struktur.

För att undersöka vilket minne personerna använt under försöken, har Linnea Karlsson analyserat deras bedömningsbeteende. Hon visar att människor använder sitt minne för regler och abstrakta samband i de fall där informationen kan adderas och subtraheras. I övriga situationer används istället minnet för tidigare händelser. Kunskapen är viktig för att kunna utveckla effektiva inlärningsmetoder, och kunna ge bästa möjliga stöd till människor som arbetar med betydelsefulla bedömningar. Linnea Karlsson har också använt hjärnavbildning och kognitiv modellering i sina studier. Hjärnavbildningen visar hur hjärnan aktiveras på olika sätt enbart beroende på den matematiska strukturen på bedömningsuppgiften.

Fredagen den 21 september försvarar Linnea Karlsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln A division-of-labor hypothesis: Adaptations to Task Structure in Multiple-Cue Judgment. Svensk titel: En hypotes om arbetsdelning: anpassning till uppgiftens struktur vid bedömningar. Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är Dr David Lagnado, Department of Psychology, University College London.

För mer information, kontakta: Linnea Karlsson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, tel: 070-567 96 91 e-post: linnea.karlsson@psy.umu.se

Redaktör: Camilla Nilsson