NYHET Två femåriga forskningsprojekt vid Umeå universitet får sammanlagt mer än 70 miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna. Ett av dem, ”det konstgjorda bladet”, försöker utveckla en ny energikälla, det andra är en bred satsning för att förstå orsakerna till ärftlig tjocktarmscancer.
Gemensamt för båda projekten är att flera forskargrupper samverkar över både institutions- och ämnesgränser.
Forskare vid Kemiskt-biologiskt centrum (KBC) får 40,3 miljoner till ett ”forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential” för att under fem år försöka efterlikna det som händer i naturen och därmed ta fram en förnyelsebar energikälla:
- Vårt mål är att anpassa den högeffektiva fotosyntesens förmåga att använda ljus för att spjälka vatten i en anordning som kan omvandla ljusenegi direkt till kemiska bränslen, till exempel väte (H2), kommenterar projektsamordnaren, professor Johannes Messinger vid kemiska institutionen.
Han har i flera år forskat om fotosyntesen och kommer i det nya projektet att samarbeta med Umeås framgångsrika fysikforskare professor Ludvig Edman, docent Thomas Wågberg och professor Mattias Marklund, kemiprofessorerna Jyri-Pekka Mikkola och Bertil Eliasson samt växtfysiologen, professor Göran Samuelson vid Umeå Plant Science Center som är ledande experter på katalys- och fotosyntesreaktioner. Alla ingår i några av Umeå universitets starka forskningsmiljöer: ”Solljus och bränsle”, ”Ljus i naturvetenskap och teknik” och ”Växt- och skogsbioteknik”. Flera samarbetar också framgångsrikt i ett av regeringens prioriterade strategiska forskningsområden, Bio4Energy, och är partner i internationella forskningsnätverk.
- Vårt gemensamma mål är att utveckla ett enkelt membran, ”det konstgjorda bladet”, som med hjälp av solljus kan producera vätgas och syrgas. Denna typ av membran ska kunna användas för att driva bilar, för hushållens energiförsörjning och för annan utrustning, säger en optimistisk Johannes Messinger.
- Vi är oerhört stolta över att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelser ger Umeå universitet chansen att med ännu större krafttag möta framtidens energibehov och att med ”det konstjorda bladet” ta fram ytterligare en förnyelsebar energikälla, kommenterar Marianne Sommarin, vice-rektor för forskning vid Umeå universitet.
Det andra stora projektet, som får 30 miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna, har också sin tyngdpunkt vid KBC och handlar om att på molekylär nivå förstå varför personer i vissa släkter löper högre risk för att drabbas av tjocktarmscancer. Här deltar fyra forskargrupper med kompetens i onkologi, genetik, bioinformatik, DNA-reparation, reglering av cellcykeln och nogrannhet vid DNA-replikationen i samband med celldelning.
Två väldokumenterade ärftliga typer av tjocktarmscancer, HNPCC och FAP, kan båda kopplas till instabilitet i arvsmassan, men de står bara för ca 15 % av det totala antalet fall med ärftlig tjocktarmscancer. Syftet är att identifiera också andra mutationer som ger ökad risk för tjocktarmscancer och att förstå den molekylära bakgrunden. Vid Umeå universitet finns ett unikt material som kan användas för detta.
I projektet kommer arvsmassan att studeras i friska celler, inte tumörceller, från individer som utvecklat ärftlig tjocktarmscancer. Via bland annat befolkningsregister kan man avgöra ifall två personer med ärftlig cancer har en gemensam anfader till exempel fem generationer bakåt i tiden, vilket betyder att de insjuknade har ungefär 1 % av arvsmassan gemensam. Kartläggningar med moderna metoder av deras genuppsättningar ökar då möjligheten att identifiera den gemensamma, sjukdomsframkallande mutationen. Sedan analyseras de misstänkta mutationerna i modellsystem för att förstå varför de ökar risken för tjocktarmscancer.
Forskningen kommer att pågå i fem år och projektgruppen består av fyra forskargrupper vid universitetet, ledda av professor Erik Johansson och docent Andrei Chabes vid institutionen för medicinsk kemi och biofysik, professor Beatrice Melin vid institutionen för strålningsvetenskaper och docent Johan Trygg vid Computational life science cluster (CLiC), kemiska institutionen. Alla fyra är tidigare mottagare av universitetets karriärbidrag för unga, framstående forskare.
- Vi hoppas att resultaten ska ge kunskap om hur tjocktarmscancer uppkommer och dessutom förutsättningar för att utveckla behandlingar som kan begränsa risken att utveckla ärftlig tjocktarmscancer bland de personer som bär på anlagen, kommenterar Erik Johansson.
Anders Bergh, dekanus vid medicinska fakulteten och själv prostatacancerforskare, anser att de här stora anslagen understryker att riktigt framgångsrik forskning bäst bedrivs genom att forskare från olika institutioner och med olika kompetenser arbetar tillsammans för att lösa viktiga problem.
Johannes Messinger, kemiska institutionen Tel. 090- 786 59 33
E-post Johannes.messinger@chem.umu.seIntervju med Johannes Messinger
Göran Samuelsson, fysiologisk botanik tel. 090-786 56 94
E-post goran.samuelsson@plantphys.umu.seporträttbild
Erik Johansson, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Mobil 073-620 50 61
E-post erik.johansson@medchem.umu.seporträttbild
Beatrice Melin, Institutionen för strålningsvetenskaper, Mobil 073-091 80 28
E-post: beatrice.melin@onkologi.umu.seporträttbild