Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 05 maj, 2006

Typ av handträning viktig efter stroke

NYHET Typen av handträning samt träningsmängden tycks vara de viktigaste faktorerna vid arm-/handförlamningar efter stroke, skriver Christina Brogårdh i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 12 maj.

En kvarstående förlamning av handen är ett vanligt problem efter insjuknande i stroke. CI-terapi (Constraint Induced Movement Therapy) är en intensiv träningsmetod som verkar kunna förbättra arm-/handfunktionen. Metoden innebär att patienten förhindras att använda den opåverkade handen i olika aktiviteter (genom att bära en vante under 90 % av sin vakna tid) och samtidigt tränar den försvagade handen sex timmar per dag i två veckor under ledning av en behandlare. CI-terapi är emellertid resurskrävande och metoden behöver förenklas.

Avhandling visar att också CI-terapi i grupp förbättrade arm-/handfunktionen hos strokepatienter i det kroniska skedet. Förlängd användning av vante i hemmet medförde dock inte någon ytterligare förbättring. Tidigt efter insjuknandet i stroke förbättrade forcerad träning (3 tim/dag i två veckor samt vante på normal hand 90% av vaken tid) också arm-/handfunktionen, men inte mer än traditionell handträning.

Effekten av olika handträningsövningar har systematiskt studerats på den icke-dominanta handen hos friska. Shaping-övningar (med ökande svårighetsgrad med återkoppling från behandlaren) förbättrade fingerfärdigheten i den tränade handen medan aktivitetsbaserad handträning (duka, rita, torka) inte hade samma effekt. Magnetisk hjärnstimulering visade samtidigt en förflyttning framåt av den tränade muskelns område i hjärnbarken till områden som antas planera rörelser. Förskjutning snarare än utvidgning av området tycks vara en viktig faktor i hjärnbarkens plasticitet.

Christina Brogårdh är doktorand vid enheten för rehabiliteringmedicin, tel. 090-785 69 97, e-post: christina.brogardh@rehabmed.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 maj vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, och har titeln Constraint Induced Movement Therapy – influence of restraint and type of training on performance and on brain plasticity. Disputationen äger rum kl 13.00 i hörsal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Umeå. Fakultetsopponent: Docent Michael Nilsson, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.

Redaktör: Hans Fällman