Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 06 mar, 2009

Umeå firar kvinnodagen 8 mars

NYHET Internationella kvinnodagen den 8 mars firas över hela världen. Men vet du dagens historia? Kerstin Norlander, lektor i genusvetenskap, berättar om dagens ursprung och dess ställning i dagens Sverige.

– Fram till 1977 var den 8 mars en dag som var helt förknippad med den socialistiska kvinnorörelsen, alltså en politisk dag, säger Kerstin Norlander.

Kerstin Norlander är lektor i genusvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier på Umeå universitet. Hennes forskningsområde är ekonomisk historia. Hon har bland annat tittat på kvinnor och mäns relationer till ekonomiska resurser, till exempel skillnader i lön eller bidrag.

För kvinnlig rösträtt

Det var 1909 som det Amerikanska socialistiska partiet bestämde att man ville fria en kvinnodag. Idén spred sig till Europa och till en stor socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910.
– På konferensen i Köpenhamn 1910, som för övrigt hölls i det uppmärksammade ungdomshuset vars rivning orsakade kravaller i Köpenhamn för några år sedan, togs frågan om en kvinnodag upp. Två tyska kvinnor, den socialistiska kvinnorättskämpen Clara Zetkin och socialdemokraten Rosa Luxemburg, tog initiativet till dagens införande. Dagen skulle främst ägnas åt demonstrationer och möten för kvinnlig rösträtt, berättar Kerstin.

Under 1910-talet började dagen uppmärksammas i fler Europeiska länder, och dagen var fortfarande stark förknippad med socialismen, den kallades då för ”arbetarkvinnornas internationella dag”. Det var först efter ryska revolutionen 1917 som dagen fick sitt fasta datum, 8 mars.
– Efter första världskrigets utbrott började man även agitera för fred på kvinnodagen. Andra frågor som togs upp på 8 mars under den här tiden var rätten till arbete, och rätt till en fungerande skyddslagstiftning. Den lagstiftning som fanns för att skydda arbetare i början av 1900-talet innefattade i princip bara arbetsplatser dominerade av män. Inom till exempel vården eller för syateljéer, där det arbetade flest kvinnor, gällde inte samma skyddsbestämmelser som i fabriker, säger Kerstin Norlander.

Nytt intresse på 70-talet

Efter andra världskriget ebbade intresset för dagen ut något. Men, den ”återupptäcktes” på 60- och 70-talen av kvinnor inom olika vänstergrupper. 8 mars 1971 demonstrerade till exempel kvinnor från Grupp 8 på Sergels torg i Stockholm för rätten till fri abort, smärtlindring vid förlossning och dagis för alla barn.

1975 var FN:s kvinnoår, och det ledde till att FN 1977 rekommenderade ett allmänt, ickepolitiskt, firande av dagen.

Kerstin Norlander menar att internationella kvinnodagen fyller en viktig funktion även i dagens Sverige.
– Det finns fortfarande många problem kring kvinnors situation som man kan uppmärksamma under dagen. Fortfarande får kvinnor lägre lön för att göra samma arbete som en man. Fortfarande gör kvinnor majoriteten av arbetet i hemmet. Dessutom måste jämställdhet finnas med när man planerar och bygger samhället inför framtiden. Nu bygger vi hus för en familj, eller i alla fall där familjer lever separerade ifrån varandra. Det kanske inte är enda sättet att tänka? I framtiden, inte bara med tanke på jämställdhet utan också med tanke på att vi måste försöka spara på miljön, kanske vi bygger hus där man kollektivt delar på vissa saker. Den här typen av frågor kan man också diskutera den 8 mars.

Stark feminism även idag

Efter att feministiskt initiativ, FI, misslyckades med att få en plats i riksdagen i senaste valet kan man få intrycket i media att feminismen lever en allt mer tynande tillvaro. Men, den bilden håller inte Kerstin Norlander med om.
– Nej, jag tycker inte att det har skett någon tillbakagång för feminismen. Dagens feminism ser bara annorlunda ut i jämförelse med feminismen på 70-talet. Då samlades alla för en demonstration på torget 8 mars, och alla demonstrerade för samma fråga. Då stod man bakom feminismen med stort F. Idag kan man istället tala om många olika feminismer. De som kallar sig feminister idag är ingen homogen grupp, utan står bakom en rad olika nätverk som tar upp olika frågor. Se bara på Umeå idag, här finns massor av grupper som på olika sätt lyfter feministiska frågor, allt från oss här på Umeå centrum för genusstudier till projektet ”you skate girl” som låter unga tjejer åka skateboard. Så jag tycker att feminismen är väldigt livaktig idag, säger Kerstin Norlander.

Den 8 mars i år pågår flera aktiviteter i Umeå, bland annat på galleri Verkligheten, www.verkligheten.net

Malin Rönnblom, lektor vid Umeå centrum för genusstudier, håller också en föreläsning om sin nya antologi på bokkaféet Pilgatan, www.pilgatan.se

Läs mer om genusforskning som starkt forskningsområdeUmeå centrum för genusstudierAnn Öhman, föreståndare för Umeå centrum för genusstudier

Redaktör: Elin Andersson