Umeå-forskare publicerar upptäckt i Nature:Mekanismer bakom tarmens utveckling
NYHET
Forskare från Umeå Centrum för molekylär patogenes (UCMP) och Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har upptäckt hur utvecklingen av muskler i tarmsystemet kontrolleras. Rönen publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature.
Gruppen, som leds av Ruth Palmer vid UCMP, studerar receptormolekylen Alk (Anaplastisk Lymphoma Kinase) hos bananflugan Drosophila melanogaster. Alk-receptorn vidarebefordrar information från omgivningen till cellens inre.
Alk är sedan tidigare känt för att vara inblandad i vissa typer av cancer, bl..a. lymfcancervarianten non-Hodgkins lymfom. Däremot har den normala funktionen hos Alk varit en olöst fråga i många år.
Umeå-gruppen har använt bananflugan som modellorganism. Bananflugan är enklare än människan och andra däggdjur, som dock har en direkt motsvarighet till Alk i sina celler. När gruppen under experimenten muterade Alk-genen fick man det överraskande resultatet att tarmsystemet hos bananflugan inte utvecklas. De muterade flugorna är mycket lika flugor muterade i det nyligen identifierade signalproteinet, Jelly belly (Jeb).
Gruppen kunde visa att just detta protein normalt binder och aktiverar Alk-receptorn vilket skapar den signalväg som startar utvecklingen av tarmen. Hos bananflugan bildas musklerna i tarmsystemet genom sammansmältning av celler och detta moment har avgörande betydelse för att tarmbildandet ska kunna ske; den nyupptäckta signalvägen måste fungera för att starta processen.
Författarna till artikeln är, förutom Ruth Palmer, post-doc Camilla Englund, doktoranderna Christina Lorén, Caroline Grabbe och Gaurav Varshney vid UCMP samt Fabienne Deleuill och Bengt Hallberg vid enheten för patologi, Inst. för Medicinsk biovetenskap.
En engelskspråkig beskrivning av gruppens forskning finns på soul.ucmp.umu.se/ruth/
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, Cancerforskningsfonden i Norrland, Svenska Sällskapets för Medicinsk Forskning, Åke Wibergs Stiftelse, Stiftelsen Wenner-Grenska Samfundet samt Stiftelsen Lars Hiertas Minne
