Umeå leder 50-miljonerssatsning på framtidens mat i norr

Forskningscentrumet NorthFood – Framtidens klimatsmarta mat i norr är ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), där forskare från flera vetenskapliga discipliner arbetar tillsammans. I nära samarbete med offentlig sektor, näringsliv (däribland Lantmännen och SolEdits) och civilsamhälle ska de undersöka hur biologiska, ekonomiska och samhälleliga förutsättningar påverkar möjligheterna att utveckla framtidens livsmedelssystem.

Formas har beviljat forskningscentrumet 49,96 miljoner kronor för perioden december 2026 till november 2030.

Från regional utmaning till nationell angelägenhet

I Västerbotten finns en uttalad ambition att öka både produktionen av och efterfrågan på regionalt producerade livsmedel. Region Västerbotten medverkar i NorthFood och bidrar med kunskap om de regionala förutsättningarna för livsmedelsproduktion samt utvecklingen av livsmedelskedjan.

– Det finns en vilja att producera och använda mer mat från Västerbotten, men vägen från odlare till konsument är inte alltid enkel. För den som vill utveckla sin produktion kan tillgång till förädling, fungerande distribution och en tillräckligt stor marknad vara avgörande. NorthFood ger oss möjlighet att undersöka var hindren finns och vad som skulle kunna göra störst skillnad, säger Riikka Engman, strateg på Region Västerbotten.

Frågorna har också fått ökad nationell betydelse. I regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 är ökad robusthet i livsmedelskedjan ett prioriterat område och Sveriges nya Arktisstrategi från 2026 lyfter särskilt fram livsmedelsförsörjningen i norra Sverige, där långa transporter och särskilda geografiska förhållanden skapar utmaningar för försörjningsberedskapen.

NorthFood ska bidra med kunskap om hur livsmedelssystem kan anpassas till ett förändrat klimat, minska sin klimatpåverkan och samtidigt bli mer konkurrenskraftiga och motståndskraftiga. 

– Det finns inte alltid en enkel lösning som är bäst ur alla perspektiv. Det som är bra för klimatet kan vara svårt att genomföra ekonomiskt, och det som fungerar för en producent behöver inte vara lika bra för andra delar av livsmedelssystemet. En viktig uppgift för NorthFood är att förstå de här avvägningarna och vilka förutsättningar som krävs för att olika lösningar ska fungera i praktiken, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och projektledare för NorthFood.

Bygger vidare på Umeå universitets strategiska satsning

NorthFood bygger vidare på Umeå universitets långsiktiga satsning på växtvetenskap för en hållbar grön omställning. Sedan 2024 är Plant Science for a Sustainable Green Transformation of the Subarctic ett av universitetets tre prioriterade forskningsområden, med Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi, och Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi, som samordnare.

Båda får nu centrala roller i NorthFood. Stefan Jansson leder forskningsområdet Från växt till odling, medan Sofia Lundberg tillsammans med Hanna Lindström ansvarar för forskning om offentlig upphandling som politiskt styrmedel. Stefan Jansson och Sofia Lundberg ingår också i centrumets ledningsgrupp, som leds av Camilla Sandström.

Nya möjligheter för odling i ett förändrat klimat

Ett varmare klimat kan skapa möjligheter att odla nya grödor i norra Sverige. Samtidigt kan mer varierande väderförhållanden och påfrestningar som frost och torka göra odlingen mer osäker.

NorthFood ska undersöka hur olika grödor kan utvecklas och anpassas till nordliga förhållanden. Forskningen omfattar bland annat potatis, spannmål, baljväxter och äpplen, liksom möjligheterna att utveckla nya grödor med utgångspunkt i växter som redan förekommer i regionen.

– Två sorter av samma gröda kan reagera väldigt olika på de förhållanden de odlas under. Det intressanta är att förstå vilka egenskaper som gör att vissa växter klarar påfrestningar bättre än andra. Den kunskapen kan vi använda för att utveckla grödor som är bättre anpassade till nordliga förhållanden och ett förändrat klimat, säger Stefan Jansson, professor vid Umeå universitet och verksam vid centrumbildningen Umeå Plant Science Centre (UPSC), ett samarbete mellan Umeå universitet och SLU där en stor del av NorthFoods växtvetenskapliga forskning kommer att bedrivas.

Men det räcker inte att en gröda går att odla

En central del av NorthFoods forskningsupplägg är att utgå från samma grödor för att koppla samman kunskap från olika forskningsområden. Baljväxter är ett exempel: forskarna ska undersöka både hur de kan odlas under nordliga förhållanden, vilka ekonomiska och politiska förutsättningar som påverkar produktionen, hur offentlig upphandling kan bidra till att skapa efterfrågan och hur livsmedel baserade på grödorna tas emot av konsumenter. På så sätt kan forskningen belysa hur möjligheter och hinder i olika delar av livsmedelskedjan påverkar varandra.

– För en odlare som funderar på att investera i ny produktion kan det vara avgörande att veta om det finns köpare även på längre sikt. Offentlig upphandling är särskilt intressant eftersom kommuner och andra offentliga aktörer köper stora mängder livsmedel. Hur de utformar sina inköp kan påverka vilka möjligheter producenterna har att utveckla sina verksamheter, säger Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

Forskarna ska också undersöka hur smak, matvanor och kulturella föreställningar påverkar möjligheterna att introducera nya råvaror och livsmedel. Forskningen leds av Armando Perez-Cueto, professor i kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet, och genomförs bland annat vid universitetets forskningsrestaurang samt i planerade miljöer för sensorisk utvärdering, i samarbete med aktörer utanför akademin.

En nordlig forskningssatsning med internationell betydelse

Utvecklingen av hållbara, konkurrenskraftiga och motståndskraftiga livsmedelssystem är en prioriterad fråga inom europeisk forskning och innovation, bland annat genom EU:s Food 2040-initiativ.

NorthFood kan bidra med kunskap från nordliga förhållanden, där ett förändrat klimat, korta odlingssäsonger och långa avstånd skapar särskilda utmaningar för livsmedelsproduktionen. Genom att undersöka hur dessa förutsättningar påverkar möjligheterna att utveckla hållbara livsmedelssystem kan forskningen också bli relevant för andra regioner med liknande utmaningar.

Genom samarbetet med odlare, företag, offentliga aktörer och civilsamhälle ska NorthFood förena vetenskaplig kunskap med erfarenheter från livsmedelskedjans olika delar. Forskningen ska också undersöka hur nya lösningar kan bli praktiskt genomförbara och få social legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs.

– Norra Sverige har förutsättningar att spela en större roll i framtidens livsmedelsproduktion, men det kommer inte att ske av sig självt. Jag hoppas att NorthFood kan ge oss kunskap som gör det möjligt att ta vara på de möjligheterna på ett hållbart sätt, hela vägen från vad vi odlar till hur maten produceras och används, säger Camilla Sandström.