Umeå universitet får 28,8 miljoner kronor till forskning om barndomen
NYHET
Vetenskapsrådet satsar 135 miljoner kronor på svensk registerforskning och finansierar sex projekt och en forskarskola under fem år. Det största enskilda anslaget går till Umeå universitet.
Vetenskapsrådet satsar 135 miljoner kronor på svensk registerforskning och finansierar sex projekt och en forskarskola under fem år. Det största enskilda anslaget går till Umeå universitet.
– Det här är ett väldigt roligt och ett efterlängtat besked. Umeå universitet har ett flertal högkvalitativa forskningsregister och befolkningsdatabaser. Nyligen anslog Umeå universitets styrelse tio miljoner kronor för att bygga upp en databas kallad Poplink. Universitetets registerforskare har haft stor betydelse när det gäller att generera banbrytande forskning om bland annat människors livsvillkor och hälsa och när det gäller sociala, demografiska och ekonomiska förändringar, det här stärker ytterligare deras position, säger Umeå universitets rektor Göran Sandberg.
Vetenskapsrådets satsning ”Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social and Medical Sciences, SIMSAM, ska bidra till bättre folkhälsa och ökad kunskap om sociala frågor, till exempel vilka faktorer i barndomen som ökar risken för kriminalitet, fetma eller cancer senare i livet. Målet med stödet är också att lyfta fram en ny generation forskningsledare inom de discipliner som bäst kan nyttja svenska registerdata.
Av de 22 ansökningar som kom in beviljades sex bidrag efter en bedömning av en internationell panel.
Umeå universitets ansökan med namnet ”Registerdata om barndomen - kunskapsbas för hållbar hälsa och välfärd”, koordinerades av Anneli Ivarsson.
– Vi är mycket stolta och glada över att fått detta förtroende! Vårt forskningsprogram syftar till ökad kunskap kring vad som kan göras för att förbättra hälsa och välmående, såväl under barndomen som senare i livet. Barndomen har av många forskare på senare tid lyfts fram som en avgörande period för vår framtida hälsa och välfärd, förklarar Anneli Ivarsson, docent vid enheten för epidemiologi och follkhälsovetenskap , Umeå universitet.
Forskarna kommer att studera faktorer som exempelvis hur sociala och miljömässiga faktorer påverkar barns hälsa genom livet, samband mellan hälsa och välmående och barnaårens tillgång till olika resurser inom familjen. Faktorer som förändringar i familjens sammansättning, utbyte med äldre generationer, arbetspendling och luftföroreningar är något av det som ingår. Projektet innehåller också utveckling av statistiska metoder för registerforskning.
– Kunskap kring vad som påverkar den livslånga hälsan och välfärden harstor betydelse eftersom det anses vara mer samhällsekonomiskt lönsamt att investera i förebyggande insatser i barnaåren jämfört med att ta kostnaderna för hälsoproblem senare i livet. Men framför allt kan ny kunskap öka livskvalitén och välmående hos befolkningen , menar Ivarsson.
Förebyggande tidiga insatser kan, om de är effektiva, förbättra hälsa och välmående, minska framtida inkomstbortfall samt kostnader för sjukskrivningar, hälso- och sjukvård och andra samhällsinsatser.
– Vi kommer även att undersöka vilka förebyggande insatser som faktiskt har effekt och därför bör prioriteras, konstaterar Anneli Ivarsson.
För att kunna studera livslång hälsa och välfärd krävs en stor mängd information och en viktig del i forskargruppens arbete är att nyttja den rika tillgång på data kring befolkningen som finns i svenska register.
Kontaktperson: Anneli Ivarsson, docent vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, Umeå universitet. Tel: 090 – 785 33 44 Mobil: 070-355 77 46. E-post: anneli.ivarsson@epiph.umu.se
Tidigare pressmeddelande om registerforskning vid Umeå universitet:
