Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Umeåforskare analyserar världens äldsta klimatarkiv från Arktis

NYHET Hur såg klimatet ut för 3,6 miljoner år sedan? Det hoppas forskare i ett stort världsomspännande program kunna svara på med hjälp av prover från den sibiriska sjön El’gygytgyn. I veckan påbörjar forskare vid Umeå universitet analyserna.

Ett intensivt fältarbete har i vintras pågått i Sibirien där ett forskarteam på 40 personer har tagit prover av sediment från den arktiska sjön El’gygytgyn. Efter 4 månaders fältarbete har de nått 315 meter ner i sedimentet vilket motsvarar de senaste 3.6 miljoner åren. Som jämförelse är isproppen från Grönland där man drar stora slutsatser om vårt tidigare klimat bara 123 000 år gammal och ispropparna från Antarktis som mest 1,1 miljon år gamla.
- Det provtagna sedimentet kommer därför att kunna förlänga vår kunskap om klimatet i Arktis nästan 30 gånger, säger Peter Rosén, forskarassistent vid Umeå universitet och verksam vid Climate Impact Research Centre (CIRC) i Abisko.

Han har tillsammans med Umeåkemisten Per Persson en nyckelroll i forskningsprogrammet. De har utvecklat en ny metod för klimatrekonstruktioner med hjälp av infraröd spektroskopi (FTIRS) och metoden har hittills visat sig vara den bästa för att rekonstruera klimat från El'gygytgyns sediment. Själva instrumentet finns vid kemiska institutionen vid Umeå universitet och i veckan kommer cirka 400 prover att analyseras. Ambitionen är att totalt 15 000 prover ska undersökas de kommande två åren. En fördel med den utvecklade metoden är att det endast behövs väldigt små mängder av sedimentet (10 mg) och att de snabbt får fram information. Proverna hälls upp i 16 små koppar, som likt en karusell sedan körs i FTIR-maskinen.

– Vi kommer att kunna studera klimatets svängningar under flera värme- och istider. Det kommer att ge oss möjligheter att ta reda på hur klimatet på norra och södra halvklotet följer varandra. Vi är speciellt intresserade av perioder med snabb global uppvärmning och hur klimatets svängningar varierar då. Vi vet till exempel att den nuvarande värmetiden inleddes med en ovanligt kall period på norra hemisfären för 13 000 år sedan, berättar Peter Rosén. Perioden kallas Yngre Dryas och pågick under 1500 år innan temperaturen ökade 5-10 grader. Orsaken till Yngre Dryas tror forskare berodde på att Golfströmmen upphörde när stora mängder is smälte under en kort period. Det finns i dag rapporter om att salthalten i norra Atlanten håller på att minska. Orsaken kan vara uppvärmningen i Arktis och att havsisar och glaciärer smälter. Mindre salthalt i norra Atlanten kan göra att Golfströmmen minskar eller upphör.
– Vi vill ta reda på hur klimatet på norra och södra halvklotet följer varandra. Är det generellt så att värmetider startar med en snabb avkylning på norra halvklotet? Om så är fallet så kan prognoserna för vårt framtida klimat ändras radikalt. Analyserna av proverna från El’gygytgyn kommer att ge oss värdefull information om detta, avslutar Peter Rosén.

Förutom prover från El’gygytgyn kommer även sediment från den argentinska sjön Laguna Potrok Aike att undersökas. Proverna från denna sjö är 110 000 år gamla, vilket är det längsta kontinentala klimatarkiv som finns från det subantarktiska området, närmast norr om Antarktis.

Läs mer om forskningsprogrammet på:
http://www.icdp-online.org/contenido/icdp/front_content.php?idcat=512

Foto: Kölns universitet

För ytterligare information, kontakta: Peter Rosén, forskarassistent vid Climate Impact Research Centre (CIRC) i Abisko Mobil: 070-333 88 83
E-post: peter.rosen@emg.umu.se

Redaktör: Karin Wikman