NYHET Vetenskapsrådet har beviljat 5 626 000 kr till forskningsprojektet SweCens II. Projektet som hittills letts av Per Axelsson, forskare vid Centrum för samisk forskning/Vaartoe, Umeå universitet, har därmed gått in i en andra fas.
SweCens fas II avser att fokusera insatserna på folkräkningen 1930.
Per Axelsson
– 1930 års folkräkning innehåller anmärkningsvärda ingångar för internationell och jämförande forskning av hög kvalitet och ger utomordentliga möjligheter att ytterligare stärka den redan starka svenska positionen på forskningsområdet, berättar Per Axelsson och fortsätter:
– 1930 års folkräkning är unik i folkräkningssammanhang då den, förutom uppgifter kring individers kön, yrke, geografiska hemvist, civilstånd etc. som återfinns i övriga folkräkningar, även har uppgifter kring skolutbildning, barn i hushållet – även de som avlidit – inkomst och förmögenhet.
Sverige är i den unika situationen att ha både högkvalitativa befolkningsregister i form av kyrkböcker och husförhörslängder och återkommande rikstäckande folkräkningar. Utifrån de förra har vi i Sverige byggt upp flera världsunika befolkningsbaserade databaser för vissa geografiska områden. Vad svensk demografisk forskning idag saknar är databaser som omfattar hela befolkningen, i synnerhet för den period då det svenska välfärdssamhället formerades.
– Genom att digitalisera och harmonisera folkräkningen 1930 kan forskningssamhället få tillgång till material som inbegriper en av de mest omvälvande perioderna i svensk historia, säger Per Axelsson.
– Folkräkningarna, som är ett enastående material och som finns att tillgå från 1860 och fram till Folk- och bostadsräkningarna tar vid 1960, kan fylla denna lucka.
SweCens II kommer officiellt ledas av Riksarkivarien Börje Jordell, men är ett samarbete som förutom Riksarkivet involverar Umeå universitet (Per Axelsson, CeSam/Vaartoe, Maria Wisselgren, Demografiska databasen) Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms stadsarkiv och SVAR.
Redaktör: Per Melander