Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 02 nov, 2021

Umeåforskare diskuterar Arktifiering vid besök på Island

NYHET Under tre veckor i september och oktober besökte Arcum-anknutne Robert O. Nilsson, doktorand vid institutionen för geografi vid Umeå Universitet, ett flertal universitet på Island för att diskutera effekterna av den pågående Arktifieringen av nordliga regioner inom besöksnäringen.

Robert O. Nilsson är doktorand vid institutionen för geografi och en del av Arcum’s styrelse. Nyligen gjorde han en forskningsresa till Island med medel från Arcums strategiska resurs

Vad handlar projektet om?

“Vi är nio forskare i vårt projekt vid Umeå Universitet som studerar den Arktifierings-process som pågår utifrån olika perspektiv, där jag specifikt undersöker turismföretagare i Nordliga områden. Vad vi vill förstå är hur denna typ av Arktisk-profilering påverkar bilden av våra nordliga regioner och vilka effekter detta får på samhället”.

Kan du ge ett exempel på ’Arktifiering’?

Absolut! Om vi tar Island som exempel då. I deras souvenirbutiker, som det finns gott om, var dessa fyllda med isbjörnar överallt - muggar, mjukisdjur, bilder, t-shirts osv. trots att isbjörnar inte finns på Island. Det var även gott om produkter, upplevelser och reklam för norrsken, tomtar, julpynt, glaciärer, is, snö och annat som anspelar på diverse nordliga attribut, som anspelar på både naturen och kulturen i norr. 

Vad gjorde du på Island?

”Jag besökte ’kollegor’ som vi samarbetar med på Island kring liknande frågor om utmaningarna inom turism i nordliga regioner. Väl där presenterade jag min forskning vid tre universitet: University of Iceland, University of Akureyri och University of Hólar. Presentationerna resulterade i mycket givande diskussioner och feedback på vårt projekt, samt nya kontakter som kommer att gynna vår framtida forskning.

Varför är detta viktigt att studera?

”Vår bild av platser handlar inte bara om hur vi föreställer oss dessa. De får även effekter på turism, migration, företagsverksamheter, ekonomiska och politiska beslut osv. Det vill säga att det påverkar hur platser utvecklas. Som ett exempel omnämns Norr- och Västerbotten i Sveriges nya Arktiska Strategi som Sveriges del av Arktis. Detta får i sin tur självklart effekter på samhälle. Vad som är intressant för oss är den roll som turismentreprenörer spelar i detta, exempelvis genom vilka produkter/service de säljer och de bilder som entreprenörerna projekterar av de nordliga regionerna.”

Robert O. Nilsson

Roberts doktorsavhandling fokuserar på utvecklingen av 'Arktiska' turismentreprenörer i norra Sverige. I denna kontext används ord relaterade till Arktis allt oftare [...]

 

Robert O. Nilsson är doktorand vid institutionen för geografi vi Umeå Universitet, och är även doktorandrepresentant i Arcum's styrelse.

Robert deltar i forskningsprojektet 'Klimatförändringen och den dubbla förstärkningen av den Arktiska turismen: Utmaningar och potentiella lösningar för turism och hållbar utveckling i en Arktisk kontext'.

Roberts doktorsavhandling fokuserar på utvecklingen av 'Arktiska' turismentreprenörer i norra Sverige. I denna kontext används ord relaterade till Arktis allt oftare av turistentreprenörer för att namnge och beskriva deras företag, produkter och tjänster. Roberts frågeställning handlar om hur denna 'Arktifiering' process och vårt språkbruk förändra våra uppfattningar och bilder om Arktis gränser och dess innehåll? Samt hur språkbruket påverkar våra samhällsstrukturer? Särskilt i den Arktiska kontexten där globala diskurser om globalisering och klimatförändringar kolliderar med lokala praxis, traditioner och narrativ.