Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 13 maj, 2009

Umeåforskare i internationell expertgrupp: Optimistisk syn på hjärnan och åldrandet

NYHET Professor Lars Nyberg, hjärnforskare vid Umeå universitet, är en av 30 världsledande experter som står bakom ett konsensusdokument om forskningsläget vad gäller hjärnans förmåga att behålla sin kapacitet under åldrandet.

I det engelskspråkiga dokumentet, framtaget med stöd från Stanford Center on Longevity, USA, och Max Planck Institute for Human Development, Tyskland, beskrivs vad forskarna idag är överens om på detta område. Lars Nyberg är tillsammans med professor Lars Bäckman, Karolinska institutet, enda svenska deltagare i expertgruppen, som i övrigt består av forskare från USA, Tyskland, och Schweiz.

I den första av åtta huvudpunkter talar dokumentet om "skäl för optimism" och pekar på studier som kommit fram till att dagens äldre i allmänhet har väsentligt mindre problem med kognititionen, dvs. att uppfatta och förstå omvärlden, än tidigare generationer. Många människor behåller goda funktioner upp i hög ålder och kan dessutom lära sig nya. Forskningen försöker nu kartlägga de faktorer som bidrar till både problem och framsteg på området.

Övriga punkter i korthet:

  • Det finns inte några kliniska belägg för att kosttillskott, t.ex. naturmedlet Gingko biloba, kan bidra positivt på detta område.
  • Datorstödd träning av den kognitiva förmågan och hjärnstimulerande spel har visat sig kunna förbättra prestationerna på just det som tränas. Däremot har ingen visat att sådana resultat har betydelse för det komplicerade vardagslivet.
  • Konsumenterna uppmanas att söka produkter som kan styrka sina reklampåståenden med vetenskaplig bevisning. Enskilda studier inom eller utanför ett företag har begränsat värde utan det gäller att se på resultat som är kontrollerade och publicerade i kvalificerade vetenskapliga tidskrifter.
  • Var misstänksam mot alla som gör anspråk på att kunna bota eller förebygga Alzheimers sjukdom eller andra former av demens. Det finns idag inget sådant medel som har godkänts i läkemedelsprövning. Det finns inte heller belägg för att datorträningsprogram på marknaden skulle kunna förebygga sjukdom.
  • Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kortsiktiga framgångar och långsiktiga förändringar. Det finns t.ex. gott om minnesknep för att komma ihåg människors namn inför en tillställning, men sådant har ingen effekt för att bromsa en minnesförsämring som pågår under flera år eller årtioenden.
  • Lärande stimulerar hjärnan och höjer självkänslan, men det finns inga bevis för att någon särskild typ av träning eller övningsprogram är nödvändig. Innan konsumenter investerar tid eller pengar i detta bör de fundera över dolda kostnader för detta i både tid och pengar.
  • Fysisk träning är inte bara ett billigt och effektivt sätt att förbättra hälsan i allmänhet utan också nyckeln till att förbättra hjärnfunktionerna. Regelbunden träning ökar blodflödet till hjärnan och har dessutom visat sig kunna förbättra bl.a. uppmärksamhet, resonemangsförmåga och delar av minnet.

Dokumentet kan läsas i fulltext under länken nedan. För mer information, kontakta professor Lars Nyberg, Inst. för strålningsvetenskaper och Inst. för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, tel. 090-785 33 64,
mobil 070-609 2775, e-post lars.nyberg@diagrad.umu.se
Expert Consensus on Brain Health
Forskning om hjärnan och nervsystemet är ett av Umeå universitets starka forskningsområden: Läs mer om forskning om nervsystemet

Läs också:
Intervju med Lars Nyberg

Redaktör: Hans Fällman