Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 18 okt, 2005

Umeåforskare i The Lancet ifrågasätter betablockerare vid högt blodtryck

NYHET Betablockerare bör inte längre vara förstahandsvalet för att minska blodtrycket hos hypertonipatienter utan hjärtsjukdom, skriver forskarna Lars Hjalmar Lindholm och Bo Carlberg, Umeå universitet, i en artikel som idag publiceras av The Lancet.

Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet, och Bo Carlberg, överläkare vid medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus, väckte tillsammans med docent Ola Samuelsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, stor uppmärksamhet för ett år sedan med en s.k. metaanalys (Lancet 2004; 364: 1648–89) som ifrågasatte ett av världens mest förskrivna läkemedel mot högt blodtryck – betablockeraren atenolol.

Gruppen har nu vidgat sin analys till hela gruppen betablockerare och slutsatsen är negativ.
– Att välja andra lågkostnadspreparat för behandling av högt blodtryck hos patienter utan hjärtsjukdom skulle få en betydande hälsoeffekt utan att öka kostnaderna, kommenterar Lars Hjalmar Lindholm.

En sådan omställning bör emellertid genomföras långsamt och under läkarkontroll. Det är inte på något sätt farligt att äta betablockerare, men de har sämre effekt i jämförelse med andra antihypertonipreparat till samma pris.

Mer en fjärdedel av världens vuxna befolkning, nära en miljard människor, har högt blodtryck. I tre årtionden har betablockerare i stor utsträckning använts för behandlingen och de rekommenderas som förstahandsval i åtskilliga riktlinjer. I Storbritannien t.ex. behandlas fler än 2 miljoner personer med betablockerare. Men deras effektivitet har nu ifrågasatts.

Lindholm och medarbetare studerade nu effekten av atenolol och andra betablockerade på stroke, hjärtinfarkt och dödlighet av alla orsaker i en s.k. metastudie som omfattade 13 randomiserade studier med sammanlagt 105 000 personer.

Slutsatsen blev att strokerisken är 16 % högre med betablockerare än med andra hypertoniläkemedel medan dödligheten av alla orsaker är 3 % högre. När atenolol studerades för sig visade sig strokerisken vara 26 % högre än för andra läkemedel.

Däremot fanns ingen skillnad mellan de olika läkemedlen när det gäller hjärtproblem. När effekten hos betablockerare jämfördes med ingen behandling alls – utifrån sju andra studier med totalt 27 500 personer – minskade risken för stroke med 19 %, vilket är ungefär hälften av det förväntade utifrån tidigare studier.

I en redaktionell kommentar till artikeln skriver professor Gareth Beevers, City Hospital, Birmingham, under rubriken "The end of β blockers for uncomplicated hypertension?" att det ska bli intressant att se hur de många kommittéer som ger riktlinjer för läkemedelsbehandling reagerar på den här informationen: "Their current endorsement of beta blockers must surely be changed."

För ytterligare upplysningar, kontakta

Professor Lars Hjalmar Lindholm, tel. 070-585 35 26 (mobil), e-post: larsh.lindholm@fammed.umu.se

Överläkare Bo Carlberg, tel. 070-577 5883 (mobil), e-post: bo.carlberg@medicin.umu.se

Överläkare Ola Samuelsson, tel. 0730-36 94 07 (mobil), e-post: ola.samuelsson@vgregion.se

Lars Hjalmar Lindholm, Bo Carlberg, Ola Samuelsson Should β blockers remain first choice in the treatment of primary hypertension? A meta-analysis

Publicerad online, www.thelancet.com, 18 oktober 2005 DOI:10.1016/S0140-6736(05)67573-3

Redaktör: Hans Fällman