NYHET Mer extremt väder och större variationer i klimatet medför fler hälsorisker, både direkt exempelvis i form av översvämningar, men också indirekt genom att spridningsmönster av vektorburna sjukdomar ändras. Det konstateras i delrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC, om hälsomässiga effekter, sårbarhet och anpassning, där bland annat forskare från Umeå universitet har medverkat.
När FN:s klimatpanel offentliggjorde sin delrapport om den vetenskapliga grunden för klimatförändringarna i september förra året, lämnades det tydliga budskapet till världens beslutsfattare att människan, med 95 procent sannolikhet, ligger bakom klimatförändringarna. Mänskliga aktiviteter har bidragit till uppvärmning i atmosfären och haven, minskad mängd snö, höjd vattennivå och förändringar av en del extremväder. Framtidens klimat avgörs i stort av hur stora de klimatpåverkande utsläppen tillåts bli.
Nu släpper klimatpanelen en ny delrapport om hur människan påverkas av klimatförändringarna, vad vi kan göra för att anpassa samhället till dessa förändringar, samt hur kan vi minska vår påverkan på klimatsystemet.
– Människans hälsa är känslig för förändringar i klimatet. Effekterna ser dock olika ut beroende på var vi bor. Att klimatet blir allt mer varierande är en riskfaktor i sig – det är svårare att skydda människors hälsa i ett mycket varierande klimat än i ett mer stabilt, säger Joacim Rocklöv, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, som är en av författarna i den nya sammanställningen.
Han berättar att det uppstår direkta hälsoeffekter kopplat till klimatförändringarna genom ändringar i extrema temperaturer och luftfuktighet och genom ökad förekomst av översvämningar, stormar, torka och bränder. Indirekt kan hälsan skadas genom klimatförändringarnas påverkan på det ekologiska systemet, till exempel missväxt, förändrade mönster för så kallade vektorburna sjukdomar, som exempelvis sprids via fästingar eller myggor, eller som socialt svar på klimatförändringarna, som befolkningsförflyttningar efter långvarig torka.
Klimatpanelen pekar på att det finns hälsoeffekter som inte på något rimligt sätt kan hanteras genom anpassning, särskilt om klimatförändringen fortsätter mot alltmer extrema förhållanden.
– Det är möjligt att uppnå betydande hälsovinster, både på kort och medellång sikt genom väl valda åtgärder för anpassning och omställning, som minskar utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Det behövs även förbättrad beredskap och riktade insatser, som till exempel utveckling av varningssystem och god katastrofhantering, säger Joacim Rocklöv.
För mer information om delrapporten från FN:s klimatpanel, kontakta gärna:Joacim Rocklöv, docent, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet:Telefon: 070-636 16 35
E-post: joacim.rocklov@envmed.umu.se
Maria Nilsson, forskare, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet:Telefon: 070-349 71 74
E-post: maria.nilsson@epiph.umu.se
Porträttbild av Joacim Rocklöv
Fakta:
FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) har tagit på sig uppdraget att förmedla och föra ut kunskaper om forskningsläget om klimatförändringar ifrån fysiken och fysikaliska modellering av klimatet, till konsekvenser för samhälle, ekosystem och människors hälsa, anpassningsstrategier, samt strategier och möjligheter till utsläppsbegränsningar. Efter att erhållit Nobels fredspris för sin fjärde utredning som offentliggjordes som helhet 2007, kommer nu en femte rapport med syfte att uppdatera kunskapsläget sedan tidigare rapporter. Forskare vid Umeå universitet medverkar i den delrapport från FNs klimatpanels andra arbetsgrupp, IPCC WG II, som handlar om hälsomässiga effekter, sårbarhet och anpassning till ett förändrat klimat.
Delrapporten offentliggörs i Yokohama, Japan den 31 mars 2014.
Redaktör: Karin Wikman